Nordvästpassagen en farled norr om amerikanska kontinenten som går igenom de kanadensiska arktiska vattnen och förenar Atlanten med Stilla havet, förknippas med mytomspunna namn som Franklin, Amundsen och Beechey och frammanar bilder av män med istappar i skägget och träfarkoster fastfrusna i packis.

På 900-talet var passagen isfri under somrarna och många av inuitfolken på Grönland och norra Kanada har invandrat den vägen. Efter den så kallade lilla istiden ca 1450 – 1850 har passagen varit frusen året om. Under många hundra år försökte orädda polarforskare hitta en passage, men den första som lyckades segla igenom var Roald Amundsen, åren 1903–1906.

Inte heller senare har det varit särskilt mycket trafik. Första gången passagen forcerades under en enda sommar var 1944. Det första passagerarfartyget som lyckades komma igenom var finskbyggda Explorer år 1984 och det första kommersiella lastfartyget seglade år 2013 från Vancouver till Björneborg. Totalt har ca 200 farkoster seglat hela passagen, de flesta av dem isbrytare med kustbevaknings- eller forskningsuppdrag.

Tunnare is

Läget förändras med accelererande takt. Sedan länge har man vetat att klimatförändringen leder till att isytan och -tjockleken i Arktis minskar. Inom några år kommer man sannolikt att kunna passera Nordvästpassagen under hela sommaren. För närvarande gäller den kanadensiska förordningen att man endast i augusti får segla utan isbrytarhjälp.

När isen nådde en rekordlåg nivå under sensommaren 2007 samt igen 2008, fanns en isfri passage genom hela Nordvästpassagen.

Nordvästpassagen är ekonomiskt intressant framför allt för supertankers som inte ryms i Panama-kanalen. Redan nu grälar man om vem som får bestämma över passagen och eventuellt inkassera farledsavgifter. Kanada anser att passagen går igenom kanadensiskt territorialvatten. USA och EU anser att Kanada får bestämma o fiskeri och säkerhetsbestämmelser, men att själva passagen är internationellt vatten.

HIstoria 

Kung Henrik VII gav 1496 den italienske upptäcktsresanden John Cabot uppdraget att hitta en kortare farled för att segla mellan Europa och orienten för att slippa vägen runt Afrika. Cabot antog att det fanns en kortare väg norr om den nyupptäckta kontinenten. 1609 seglade Henry Hudson uppför dagens Hudsonfloden då han sökte efter passagen. Han kom till Albany, New York innan han gav upp, men utforskade senare Arktis och Hudsonbukten. Efter det gjordes flera försök av bland andra Francis Drake och James Cook att ta sig igenom passagen, men det dröjde till 1906 innan norrmannen Roald Amundsen blev den förste att lyckas med bedriften.