Historikern Jacques Taglang och båtdesignern Francois Chevalier, som tillsammans skrivit flertalet böcker om America's Cup, granskar den första generationen av AC 75:or - America's Cup-nörderi när det är som bäst! 

På tomma pappersark, eller snarare bildskärmar, startade lagen från en ganska simpel boxregel, med en förbestämd skrovlängd på 20,70 meter, en maximal bredd på 5 m, 7,6 ton i deplacenment och två foilarmar med ballast som väger 1215 kilo vardera och några få ytterligare regeler: Två begränsningsåtgärder, 17 och 19 meter från aktern införs för att förhindra scows, ett minsta fribord på 1,50 meter på en plats; mastens läge och bommens längd är båda fasta.

Samltiga båtar är väldigt olika, både i from och vattenlinje, med olika layout i brunnen.

Defiant, American Magics båt, är den smalaste

Skrovet liknar en surfbräda, med upphöjda kanter, och sticker väldigt grunt.

Britannia INEOS’ båt, är maxbred, och vattenlinjen är symetrisk i för och akter, ovalformad och skrovet är mer V-format än Defiant.

Vilket gör att den får en väldigt lång vattenlinje när den lutar.

Luna Rossas linjer går relativt rakt från fören för att sen smalna av mot aktern.

Den har en kölliknanden rygg som löper längs med botten, vilket gör att ytan blir i det närmaste horzontel när den lutar

Likt Luna Rossa, har Te Aihe också en ridge, detta för att minska våtlagd yta så fort som möjligt. 

Läs mer här!