Det går inte alltid som det ska på havet. Iain och Brioni Cameron från Sailing Red Seas, ett av youtubevärldens färgstarka seglarpar, köpte 2020 sin Leopard 47, och har med den hunnit uppleva några riktiga skräckscenarion till havs som de nu delar med sig av. "Om vi inte kunde lösa problemet, så var det det game over."

Brioni och Iain beskriver här med egna de tre läskigaste sakerna de övervunnit ombord.

1. Vi har alla gått på grund, men du vet att det har gått fel när kölen lossnar.

Alltid på jakt efter världens avlägsna hörn, seglade vi till en liten ö nära St Martin i Karibien. Vi var den enda båten där och när vi gick på grund i grunden verkade det som om vi kunde sitta fast där i flera dagar tills någon annan kom. Utan mycket tidvattenförskjutning fanns det lite vi kunde använda för att hjälpa oss, men efter fem timmars tömning av våra vattentankar för att lätta våra skrov, använde vi två extraankare för att hindra oss från att driva närmare klipporna och så småningom dra oss ut på djupare vatten med vår jolle. I mörkret var vi fria igen, dock inte utan ärr, då en av våra kölar gick av och vi var tvungna att segla 400nm så för att lyfta upp båten och reparera den.

2. En kollision i mörkret vår första natt i landet är inte en upplevelse vi vill upprepa

När vi först seglade till Trinidad möttes vi av en ovanlig syn då kustbevakningen spärrade av ingången till hamnen tills de bordat oss och genomsökt varje hytt och skåp. Den natten när vi sov ankrade en venezuelansk drogbåt i närheten. När vindarna växlade draggade den och kolliderade med vårt skrov. När de försökte frigöra sig slog de sedan i våra förar och orsakade skador längs hela vår babordssida. Det väckte oss och vi försökte fendra av deras båt när de försökte köra upp mot vår akter. När de så småningom fick loss sin ankarkedja från vårt roder stängde de av alla navigationsljus och flydde landet innan någon kunde spåra dem.

3. Verklig panik mitt i Stilla havet – om inte kunde lösa problemet så var det game over.

Vi korsade Stilla havet från Panama till Franska Polynesien utan extra besättning ombord, bara vi två på vår 47 fot stora katamaran. 32 dagar in i överfarten seglade i vi stora vågor och med vindar på upp till 40 knop. Då gick vår styrvajer gick, som gjorde att vi inte kunde kontrollera båten och naturligtvis var det mitt i natten. Vi ägnade sex timmar åt att bygga en reparation. Medan Iain handstyrde båten med nödrorkulten drog jag drog ut ett dymemarep från vårt försegel för att använda som en tillfällig styrvajer. Vid soluppgången hade vi slutfört nödreparationen så vi kunde styra från ratten igen och till och med koppla in autopiloten igen, vilket gjorde att vi klarade fortsätta segla de resterande 1500 sjömilen, tills vi kunde byta ut den ordentligt.

Här följer avsnittet när styrvajern gick av.

Mer från Iain och Brioni hittar du i notisen Sailing Red Seas – Iain och Brionis absoluta favoritdestinationer.