Visst är det bekvämt med rullfock, men hur snabbt är det? Jimmy Hellberg, känd från Navigationspodden team Elvis, och som flitig shorthanded-seglare, slår ett slag för liggande lattor och traditionella fockar 

Jag är ofta ute och coachar på diverse båtar och det är väldigt vanligt med rullmaskin, alltså att man har sin fock eller genua på rulle och trenden är att det blir allt vanligare med fock istället för genua, av olika skäl. Jämfört med genuan så är focken ett mer högsmalt segel och det ställer mycket höga krav på duken i seglet för att den skall orka hålla formen. Men inte ens den bästa och stummaste duken klarar sig helt utan hjälp då kraftdistributionen är så extrem och därför sätter man i princip alltid in lattor i seglet. Om man nu har focken på rulle så blir det oftast någon form av korta mjuka lattor eller i lite längre men vertikala/stående så att det fortfarande skall gå att rulla in seglet runt förstaget.

Formen vi strävar efter är att seglet ska vara runt i förliket och så plant som möjligt i akterliket, och det går tvärs emot principen för att kunna rulla in seglet runt förstaget. Störst blir lasterna i akterliket och upp mot toppen mot seglet. Det gör att en fock utan lattor, eller med korta lattor gärna ”hookar” i akterliket. Detta medför i sin tur att kraften blir mer sidoriktad än framåtriktad och båten kränger mer samt seglar långsammare. Vidare så styrs vinden in i storseglet som får backvind/inslag vilket bromsar luften i spalten onödigt mycket, och det blir värre ju mer vinden ökar. En rätt effektiv luftbroms!

Denna hårdvindsfock är ett bra exempel på formen man eftersträvar. Runt i förliket och rakt i akterliket. Den översta lattan är genomgående och de nedanför är långa och styva för att hålla formen plan.
 

Rullfock med stående lattor. Observera hur kort in i seglet lattorna verkar när de är stående. Resultatet är att formen blir mer som en del av en cirkel och i och med detta så blir kraften mer sidoriktad och spalten stänger, se nästa bild.

Samma fock sedd akterifrån. Det runda akterliket gör spalten trång och kommer ge inslag i storseglet ju mer vinden ökar. Ser seglet ut såhär kan man glömma tighta skotvinklar!

Trenden, speciellt på shorthandoptimerade båtar, är att gå ifrån rullen och fästa seglet mer traditionellt med så kallade ”hanks” så att man dels kan ha långa liggande lattor, vilket både ökar livslängden formmässigt på seglet och ger seglet ett större register, men också för att man kan reva seglet effektivare och på så sätt slippa jobbiga och tidsödande segelbyten. Den översta lattan är alltid genomgående och kan enkelt bytas till en hårdare när vinden ökar, för att på så sätt få mindre form, öppnare akterlik och bättre tvist. Nästa steg när vinden ökar ytterligare är som sagt att reva focken på samma sätt som man revar storen. Man spar också mycket vikt uppe i riggen då en rullmaskin väger en hel del, nog så viktigt då rätande moment alltid är en bristvara på enskrovsbåtar.

Här nedan följer två bilder på min kulingfock (HWJ). Först som rullfock med korta rullattor och efter den konverterats med hanks och långa horisontella lattor. Formmässigt är skillnaden som natt och dag!

På första bilden ser man hur seglet tappar formen i förliket och hookar i akterliket. På andra bilden med långa liggande lattor är formen i princip tvärt om. Riktiga lattor gör verkligen underverk!

Läs mer från Jimmys blogg här!