Den 13 september går Sverige till val. Båthistoriska Riksförbundet, BHRF, riktar nu tre tydliga krav till den regering som tillträder efter valet: stärk skyddet för det rörliga kulturarvet, skapa bättre och långsiktiga möjligheter till finansiering och ge berörda myndigheter tydligare uppdrag att stödja och underlätta för dem som vårdar Sveriges flytande kulturarv. Här följer ett pressmeddelande signerat BHRF.

Sedan 2021 finns den nordiska klinkbåtstraditionen upptagen på Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Sverige har därmed, tillsammans med de övriga nordiska länderna, åtagit sig att värna denna skandinaviska båtbyggnadstradition, vars rötter sträcker sig nästan 2 000 år tillbaka i tiden, och att bidra till att kunskaperna och hantverket hålls levande.

Inför valet har BHRF ställt en rad frågor till samtliga riksdagspartier om det flytande kulturarvets framtid. Alla åtta partier svarade och BHRF kunde konstatera att det finns ett brett politiskt intresse för frågorna.

Nu vill förbundet att intresset omsätts i konkret politik under nästa mandatperiod.

Våra vackra historiska båtar och yachter vårdas och brukas i dag till största delen av privatpersoner och föreningar. Genom stora ideella insatser från tusentals engagerade runt om i landet hålls det flytande kulturarvet levande och bevaras för framtida generationer. Foto: Martin Prieto Beaulieu

1. Stärk skyddet för det rörliga kulturarvet

Historiska båtar och fartyg är en viktig del av Sveriges kulturarv. De berättar om sjöfart, fiske, handel, industri, försvar och fritidsliv och bär samtidigt på kunskap om hantverk, konstruktion, sjömanskap och brukande.

Trots detta har det rörliga kulturarvet ett svagare rättsligt skydd än många andra delar av kulturarvet.

BHRF arbetar därför tillsammans med sina medlemsorganisationer och övriga organisationer inom Transporthistoriskt Nätverk för att stärka skyddet för det rörliga kulturarvet, bland annat genom en hänsynsregel i kulturmiljölagen och en tydligare bevaranderätt.

– Det finns ett stort engagemang för det rörliga kulturarvet i Sverige, men lagstiftningen har inte hängt med. Historiska båtar, fartyg, fordon och andra rörliga kulturmiljöer behöver ett tydligare skydd. Vi uppmanar därför nästa regering att ta frågan vidare och skapa långsiktiga förutsättningar för att detta kulturarv ska kunna bevaras och brukas idag och av framtida generationer, säger Dan Thorell, förbundsordförande i Båthistoriska Riksförbundet.

Bakom varje båt som räddas från förstörelse eller skrotning finns människor som ställer upp i ur och skur, ofta helt ideellt, för att bevara vårt gemensamma flytande kulturarv. Det är ett arbete som förtjänar både uppskattning och stöd. Foto: Martin Prieto Beaulieu

2. Skapa bättre och långsiktiga möjligheter till finansiering

En stor del av Sveriges flytande kulturarv bevaras i dag genom ideellt arbete och privata insatser. Samtidigt är kostnaderna för restaurering, underhåll och brukande betydande.

BHRF kartläggning av det flytande kulturarvet visar att det finns ett stort behov av bättre och mer långsiktiga ekonomiska förutsättningar.

BHRF välkomnar därför Karin Forsekes utredning om breddad kulturfinansiering, Ett investeringsprogram för kultur (SOU 2026:31), och ser positivt på förslagen om bland annat skattereduktion för gåvor till kultur och offentlig matchning av privata bidrag.

– Vår kartläggning visar tydligt att det finns ett stort behov av nya finansieringsmöjligheter. Därför välkomnar vi Karin Forsekes utredning och hoppas att flera av förslagen blir verklighet. Det är samtidigt viktigt att det flytande kulturarvet och de ideella organisationer som vårdar det också omfattas av framtida stöd- och finansieringsformer men även minskade kostnader för detta viktiga kulturarvsarbete, säger Dan Thorell.

Föreningar, klubbar och sällskap runt om i landet gör stora insatser för att hålla vårt båtkulturarv levande. Ett gott exempel är Valdemarsviks Träbåtsförening, som med en särskild brygga mitt i samhället gör det flytande kulturarvet synligt och tillgängligt för allmänheten. Foto: Martin Prieto Beaulieu

3. Ge myndigheterna tydligare uppdrag

BHRF vill att nästa regering använder regleringsbrev och andra styrmedel för att ge berörda myndigheter tydligare uppdrag när det gäller det flytande kulturarvet.

I dag är ansvaret fördelat mellan flera myndigheter och politikområden. BHRF efterlyser därför bättre myndighetssamverkan och tydligare uppdrag att, inom ramen för respektive myndighets ansvar, stödja och underlätta för de föreningar, stiftelser och enskilda som bevarar och brukar kulturhistoriskt värdefulla båtar och fartyg.

– Det finns mycket som regeringen kan göra redan inom dagens system. Genom tydligare regleringsbrev kan myndigheterna få både mandat och utrymme att samverka bättre och underlätta för de ideella och privata krafter som varje dag tar ansvar för vårt flytande kulturarv. Regelverk och myndighetsutövning behöver ge utrymme för bevarande och brukande, utan att göra avkall på säkerhet eller andra viktiga samhällskrav, säger Dan Thorell.

På våra skutor runt om i landet möts människor i olika åldrar, oavsett kön och med olika bakgrund, för att underhålla och segla fartyg som en gång var en viktig del av grunden för Sveriges välstånd. Både skutorna och den kunskap, det hantverk och det sjömanskap som omger dem är viktiga att bevara och föra vidare. Foto: Martin Prieto Beaulieu

Från politiskt intresse till handling

BHRF välkomnar det intresse som samtliga riksdagspartier har visat för det flytande kulturarvets framtid. Efter valet vill förbundet se att frågorna också får genomslag i den praktiska politiken.

BHRF vill att nästa regering:

>>> stärker skyddet för det rörliga kulturarvet,
>>> skapar bättre och långsiktiga möjligheter till finansiering,
>>> ger berörda myndigheter tydligare uppdrag att stödja och underlätta bevarandet.

– Det finns ett politiskt intresse för de här frågorna. Nu vill vi se att det omsätts i konkreta beslut. Det flytande kulturarvet ska inte bara dokumenteras och beundras – det ska kunna brukas, vårdas och föras vidare till kommande generationer, säger Dan Thorell.

Inom den klassiska båtvärlden finns ett stort engagemang för att vårda båtarna och inte minst de traditioner som omger dem – traditioner som i många fall är mer än hundra år gamla och fortfarande hålls levande. Foto: Martin Prieto Beaulieu

Om Båthistoriska Riksförbundet

Båthistoriska Riksförbundet, BHRF, är en riksorganisation för organisationer som arbetar med att bevara, bruka och synliggöra Sveriges flytande kulturarv. Förbundet arbetar för bättre förutsättningar för historiska båtar och fartyg och för att stärka det flytande kulturarvets ställning inom svensk kulturarvspolitik.

BHRF är en del av Transporthistoriskt Nätverk, som samlar elva organisationer från samtliga transportslag – flyg, järnväg, väg och sjö. Tillsammans representerar organisationerna omkring 350 000 medlemmar.

###