När John Cox Stevens 1851 reste hem över Atlanten med ångfartyg till den nya världen hade han med sig en pokal – en för tiden ganska anspråkslös viktoriansk kannformad trofé från hovjuveleraren R&S Garrard på Panton Street i London.

Trofén skulle komma att definiera internationell kappsegling på högsta möjliga nivå under de följande 175 åren.

ANRIK HISTORIA OCH LJUS FRAMTID

Som New York Yacht Clubs förste commodore var Cox Stevens en tävlingsinriktad man med god framförhållning. Han gjorde ett bestående intryck på den unga drottning Victoria, som gick ombord på America den 23 augusti 1851, dagen efter seglingen runt Isle of Wight. När besättningen på America lyfte på sina seglarkepsar då ångfartyget Victoria & Albert passerade mitt under racet värmdes de angloamerikanska relationerna. Anmärkningsvärt för en republikan.

Skonaren America ställer upp mot 17 andra båtar utanför Cowes inför den klassiska kappseglingen runt Isle of Wight 1851 – racet som lade grunden till America’s Cup. Originalmålning av T.G. Dutton. Foto: Cornelis van Rietschoten Archive / America’s Cup

Men anade Cox Stevens vad America’s Cup skulle komma att bli? Han avled den 10 juni 1857, en månad innan hans nära vän och syndikatmedlem på America, George Lee Schuyler, den 8 juli överlämnade trofén till New York Yacht Club. Med följde en strikt gåvohandling, Deed of Gift, som – med vissa ändringar – än i dag är tävlingens vägledande dokument. Cox Stevens inflytande kan anas i dokumentets formuleringar om att främja ”vänskaplig tävlan mellan utländska länder”. Notera att de tidiga planerna på att smälta ned silvret och göra minnesmedaljer av det skrotades.

Karta över banan runt Isle of Wight som skonaren America och den jagande flottan seglade 1851. Illustration: PPL Photo Agency

America’s Cup får sina första utmanare

De första utmaningarna om America’s Cup kom från Storbritannien 1870 och 1871. I den senare såddes de första fröna till osämja, när NYYC accepterade matchracing men ställde upp med två båtar och kunde välja mellan dem beroende på vind- och sjöförhållanden. På den tiden var utmanarbåtarna tvungna att ta sig över Atlanten för egen köl. En ofta mödosam och riskfylld resa till New York under det sena 1800-talet.

Åskådarflottan samlas under America’s Cup 1962. När Australien gav sig in i kampen om pokalen lockade matcherna lika stor publik som de betydligt större båtarna hade gjort under tidigare decennier. Foto: Ian Dear Archive / PPL

New York Yacht Club behöll trofén i 132 år, under en enastående period av utveckling inom båtkonstruktion. Idrottshistoriens längsta segersvit tog cupen från skonare via kutter till J-Class innan världskrigen satte allt på paus. När tävlingen återkom 1958, i en fortfarande återhållsam efterkrigstid, introducerades klassen 12mR. Samtidigt fortsatte NYYC att segla, konstruera och utveckla bättre båtar än utmanarna.

Besättningen på Australia II firar segern i America’s Cup 1983. Med John Bertrand som skeppare besegrade utmanaren den amerikanska försvararen Liberty, med Dennis Conner vid rodret, och bröt New York Yacht Clubs 132 år långa segersvit. Alan Bond, syndikatets ordförande, syns i bild tillsammans med Bertrand. Foto: Grace Trofa / PPL

Cupens kulturella betydelse

Ända från det allra första racet har kungligheter och societeten intresserat sig för America’s Cup. De tidiga utmanarna, särskilt från Storbritannien och Irland, kom från samhällets elit – förmögna magnater, pionjärer, industrialister och entreprenörer. För NYYC försvarades pokalen av bankfamiljers arvtagare och industrimagnater.

Kungligheter har alltid varit närvarande – från drottning Victoria och prins Albert, via kung Edward VII och George V, till Norges kung Harald, prins Albert av Monaco och prins Karim Aga Khan IV.

Från 1960-talet blev också politiker allt oftare åskådare. John F. Kennedy och hans hustru Jacqueline Kennedy Onassis inledde en trend som senare följdes av Ronald Reagan, Bob Hawke, George H.W. Bush och Michael Bloomberg. I modern tid välkomnade Italiens premiärminister Giorgia Meloni Cupen till Rom.

Katamaranen Stars & Stripes möter den 123 fot långa enskrovsbåten New Zealand i den uppmärksammade America’s Cup-matchen 1988. Stars & Stripes vann bäst av tre seglingar och utsågs, efter en lång rad rättsprocesser, till rättmätig vinnare. Foto: PPL Photo Agency

Bland de kändisar som förknippats med tävlingen finns Bing Crosby, Humphrey Bogart, Tom Cruise, Cindy Crawford, Morgan Freeman och Russell Crowe, liksom idrottsstjärnor som David Beckham, Max Verstappen och Stefanos Tsitsipas.

Slutet på en era – början på en annan

År 1983 tog segersviten slut. Den globala spridningen av nya material, datorstödd konstruktion och tanktester hade förändrat förutsättningarna. En intensiv match avgjordes mellan utmanaren Australia II, som vunnit den första Louis Vuitton Cup, och försvararen Liberty. Med sin nyskapande vingköl besegrade australiensarna, ledda av John Bertrand och syndikatchefen Alan Bond, Dennis Conner – ”Mr America’s Cup” – med 4-3.

När cupen flyttade till Perth i västra Australien, där friska Fremantle Doctor regelbundet blåser in från havet tillsammans med dyning från Södra oceanen, fångades en global publik. Berättelsen om den besegrade Conner, som vann tillbaka trofén för sin hemmaklubb i San Diego, utlöste en storslagen parad längs Fifth Avenue i New York. America’s Cup hade blivit folklig.

John C. Stevens, commodore i New York Yacht Club, året då skonaren America korsade Atlanten för att utmana den brittiska seglingseliten i Cowes. Efter att ha visat sin överlägsenhet mot den brittiska toppbåten Lavrock på Solent arrangerade Royal Yacht Squadron en öppen kappsegling runt Isle of Wight. America vann överlägset – och pokalen, Hundred Guinea Cup, blev senare America’s Cup. Foto: Ian Dear Archive / PPL

Deed of Gift-matchen

Mötet mellan utveckling och girighet blottades brutalt i den första Deed of Gift-matchen 1988. Där ställdes en enorm 90-fotare mot en snabb katamaran på 45 fot – återigen med Conner vid rodret. Cupen hamnade i domstol i New York, men stannade i San Diego och en ny klass, IACC, introducerades.

Återigen pressade världens främsta konstruktörer materialteknikens och fysikens gränser. Seglarna blev atleter, och i mitten av 1990-talet tävlade kvinnor för första gången på lika villkor.

Det tredje och fjärde landet att vinna

Nya Zeeland blev 1995 det tredje landet någonsin att vinna America’s Cup. Precis som i Perth inleddes stora infrastruktursatsningar i Auckland – ett bestående arv efter den moderna America’s Cup.

Efter endast ett framgångsrikt titel­försvar förlorade Nya Zeeland mot Schweiz, som därmed blev det första – och hittills enda – europeiska lag att lyfta pokalen. Året var 2003. Att endast fyra länder någonsin har vunnit säger mycket om komplexiteten i att erövra The Auld Mug.

Efter framgångsrikt försvar i Valencia 2007 förlorade Schweiz en bitter andra Deed of Gift-match, seglad under den striktaste tolkningen av gåvohandlingen. Cupen återvände till USA och San Francisco, där en av idrottens största upphämtningar någonsin skulle utspela sig. Samtidigt började AC72:orna experimentera med foiling.

Peter Blake firar tillsammans med sina barn efter att Team New Zealand 1995 besegrat Dennis Conners amerikanska Stars & Stripes och vunnit America’s Cup. Foto: John Nash / PPL

Nya Zeeland först att foila

Emirates Team New Zealand blev först med att göra det som tidigare ansetts omöjligt – att foila på kryssen. Laget tog en till synes ointaglig 8-2-ledning och var bara en seger från pokalen. Oracle Team USA åstadkom dock ett mirakel genom att inte bara matcha deras foiling, utan också vända från matchboll till seger med 9-8.

America’s Cup var återigen storslagen underhållning, fullständigt fängslande och förstasidesstoff.

Nästa stopp blev Bermuda, där Nya Zeeland återigen bröt ny mark genom att ersätta armkraft med benkraft. De introducerade cyklister i cupen – ett koncept som först prövats under däck redan på 12mR-tiden. Med imponerande uppfinningsrikedom tog de tillbaka trofén till Auckland och inledde en period av dominans olikt allt annat i cupens historia. De blev det första laget att vinna tre gånger i rad – på Bermuda, i Auckland och i Barcelona.

Emirates Team New Zealands AC75:a Taihoro. Foto: Sam Thom / America's Cup

Framtiden

Om AC75 är kappseglingens höjdpunkt är dess mindre systerbåt AC40 vägen till framtiden. Emirates Team New Zealands designkontor tog fram AC40 för att överbrygga kompetensgapet för kommande generationer. Youth America’s Cup återkom 2024, parallellt med den första Women’s America’s Cup. Regattornas framgång var så stor att kvinnor i Neapel 2027 kommer att tävla sida vid sida med män i AC75.

Utveckling är inbyggd i America’s Cups DNA. År 1851 sågs åtta eller nio knop som den yttersta hastigheten. I dag har 55,6 knop uppmätts. America’s Cup har blivit hisnande snabb – men alltid i takt med sin tid. Det är tävlingens största arv.

Sista ordet går till Dennis Conner, som myntade följadne om vad som krävs för att vinna:

“Commitment to the commitment. The three basic ingredients for winning remain the same: attitude, attitude, attitude.”

John Cox Stevens hade utan tvekan instämt helhjärtat.

Flottan återvänder genom The Narrows i New Yorks hamninlopp under America’s Cup 1870. Bilden publicerades i The Illustrated London News den 8 september samma år. Foto: Bob Fisher Archive / America’s Cup

###