Så påverkar vårt skräp havet

Havet har länge betraktats som oändligt och därmed som en lämplig plats att dumpa allsköns mänskligt avfall. Tidigare i människans historia kunde säkert de marina ekosystemen klara av att bryta ned en hel del organiskt avfall så att påverkan sannolikt blev försumbar, åtminstone ute i öppet hav. Så är det dessvärre inte längre.

Orsakar lidande

Det hamnar stora mängder skräp i haven varje år. En del sjunker till botten, och en del flyter omkring på havsytan eller spolas upp på stränder. Nedskräpning i haven leder till lidande för många marina djur, och får även stora socioekonomiska konsekvenser. 

Varje år dör eller skadas tusentals sjöfåglar, fiskar, sköldpaddor, sälar och valar för att de har trasslat in sig eller fastnat i fisknät, förpackningar eller annat skräp. Många av dem misstar särskilt plast för mat, och dör av svält med magen full av skräp.

Driver med strömmar

Mycket av soporna kommer från fartyg. Stormar och floder kan också föra med sig sopor från stränder och städer ut i havet. I många delar av världen bidrar förorenade floder med enorma mängder skräp till omgivande vatten.

Skräpet driver med strömmar och vindar och samlas i stora skräpvirvlar i världshaven, eller spolas upp på stränder. Till svenska västkusten kommer årligen stora mängder skräp som förs dit långväga ifrån av havsströmmar. Till Östersjön kommer inte så mycket skräp från världshaven, utan från länderna runt omkring.

Plasten smulas sönder

En allt större del av soporna är av plast. Plast bryts ned väldigt långsamt i naturen, samtidigt som tillförseln har ökat kraftigt under senare decennier. En plastmugg kan finnas kvar i 100 år. 
I våra svenska hav tar det extra lång tid för plasten att brytas ned eftersom vattnet är kallt och solljuset inte är så starkt. Plasten som hamnar i havsmiljön bryts sönder till mindre bitar, som till slut blir små partiklar, så kallad mikroplast, och ännu mindre nanoplast. 

På senare år har problemet med mikroplast uppmärksammats allt mer. Vetenskapliga studier visar att mikroplast kan orsaka skada på den marina miljön och dess organismer.

Många olika källor

Mikroplasterna uppstår också när till exempel däck, båtskrov eller kläder slits eller när vi inte återanvänder, återvinner eller slänger plastmaterial på rätt sätt. Även plastpellets, som utgör råmaterialet till andra plastprodukter, sprids oavsiktligt till miljön vid tillverkning och transport. Det finns också plastpartiklar som är små redan när de tillverkas, så kallad primär mikroplast. Dessa används exempelvis i kosmetika, tvättmedel och kroppsvårdsprodukter.

Finns i alla hav

Mikroplast utgör en stor andel av allt plastskräp i världshaven, och förekommer i dag i alla jordens marina miljöer. Det finns i vattnet såväl som i bottensedimenten, i vikar och grunda kustområden, på stränder och i levande organismer. De mikroskopiska plastpartiklarna påträffas numera till och med i de arktiska isarna och i djuphaven.

Top