Foilande båtar har vingliknande bärplan monterade under fartygets skrov. När hastigheten ökar, planar båten upp på bärplanen, och skrovet lyfts upp ur vattnet

Eftersom vingarna har en mindre yta än fartygets skrov innebär det att friktionen mot vattnet reduceras. Det minskade motståndet ger möjlighet till ökad hastighet – i vissa fall mer än två gånger vindhastigheten.

Både en- och flerskrovsbåtar kan foila, men generellt blir flerskroven stabilare.

Några exempel på foilande klasser:

Enskrov

Moth: Mothjollen är en konstruktionsklass där enbart få mått och få begränsningar är angivna och den har under åren utvecklats till en tekniskt avancerad och snabb segeljolle. Mothen byggs idag av många av seglarna själva men det finns även ett antal olika professionella båtbyggare som bygger sin typ av Moth till försäljning.

Den första gången någon testade att ha en moth med två bärplan var 2000, och därefter gick det snabbt. Det första världsmästerskapet som vanns av en foilande Moth var 2005 Idag är foilande Mothar totalt dominerande på stora mästerskap.

Laser: Första gången en Laser foilade var 2009 i Sydney, och den olympiska klassen kan med ett foilkit uppnå hastigheter mellan 23 och 25 knop.

Optimist: 2017 byggde sex Chalmersstudenter om världens enklaste båtkonstruktion och fick den att flyga! 

Flerskrov

AC72 / AC50: Dessa katamaraner med vingsegel användes i 2013 respektive 2017 års America's Cup

Nacra 17: OS-klass som alltid seglas av en mixbesättning! 

Flying Phantom: Fysiskt krävande båt som bland annat används vid Red Bull Foiling Generationtävlingarna.