Team Pro4u har fått epitetet Sveriges mest professionella amatörprojekt. Det drivs av skeppare och rorsman Patrik Forsgren. Båten heter Malin. Tillsammans har de kappseglat i organiserad form sedan 2011 och under namnet Team Pro4u sedan 2014.

I en serie artiklar tittar vi närmare på Malin. Patrik köpte båten 2005 och har sedan dess genomfört en lång rad uppdateringar och förbättringsarbeten för att dels hålla henne i form, dels konkurrenskraftig på banan. Mats Ek på TyMar Marinelektronik har stöttat med design och uppbyggnad av elsystem och här får vi ta del av resonemanget. Det bör nämnas i sammanhanget att Malin inte bara används som kappseglingsbåt.

Pro4u är huvudsponsor för Team Pro4u. Övriga samarbetspartners är Plastskador & Montage, North Sails, One Design Center, TyMar Marinelektronik AB, Liros, Farr Yacht Design, EG Engineering och Moranviken Marina.

Hur ska jag förbättra mitt elsystem?

Måste vi stänga av värmaren över natten för att strömmen inte räcker? Undrar vad grannarna i naturhamnen säger om vi startar motorn och laddar en stund nu? Måste vi gå till gästhamn för att få landström när vi egentligen heller skulle ligga i naturhamn? Måste vi ladda under kappseglingen? Undrar om kylningen på motorn funkar när vi lutar såhär mycket? Glöm inte att stänga av… Sluta tjata om strömmen hela tiden.

Känns några av frågorna igen? Då kan det vara dags att göra en översyn över elförsörjningen ombord. Men vad ska vi satsa på? Svaret är att det beror helt och hållet på hur du använder båten och vad du redan har för grejer ombord.

Man kan förbättra läget genom att:

• Förbättra laddningen av batterierna
• Öka batterikapaciteten
• Minska förbrukningen

Ofta kan en kombination av dessa ge mest pang för pengarna. Om man har väldigt bra laddning men liten batterikapacitet behöver man ändå ladda ofta. Om man har för stor batterikapacitet i förhållande till laddkapaciteten får man ingen nytta av investeringen i batterier. Och om man byter ut äldre förbrukare mot nya, mer energisnåla kanske man inte behöver öka på varken laddkapaciteten eller batterikapaciteten.

Elcentralen. Notera instrumentet för batteriövervakning bredvid värmarinstrumentet nere till vänster. Foto: Team Pro4u

Om du inte har ett instrument som övervakar batteristatusen skulle jag börja med att installera ett sådant. Att mäta är att veta. Med ett rätt kalibrerat och inställt instrument ser du både hur mycket kapacitet du har kvar innan du behöver ladda, hur länge du klarar dig med nuvarande förbrukning, hur snabbt batterierna laddas och hur batterierna mår. Du kan också enkelt se hur mycket olika förbrukare drar genom att se hur totalförbrukningen ändras när du t ex startar värmaren. Tänk dock på att framförallt värmare och kylskåp har väldigt olika förbrukning beroende på driftläget.

Låt oss gå igenom de tre alternativen ovan ett i sänder.

Förbättra laddningen av batterierna

De vanligaste laddkällorna är nu:

• Motorn
• Landström
• Solceller

Därtill finns det bränsleceller, vindgenerator och släpgenerator. Om du har en inombordsmotor är det en bra start att se till att man har en generator som laddar ordentligt. Särskilt om du byter till litiumbatterier som kan ta emot en hög laddström kan det vara en bra investering att byta till en kraftigare generator.
Landström är också en självklarhet för de flesta med lite större båtar. Men om man ofta ligger med landström bör man komplettera med en isolationstransformator om båten ”äter” mycket anoder. Om du ofta har 220V värme i båten när du ligger med landström kan det vara en idé att ha ett 220V uttag för elementen/fläkten som inte går genom isolationstransformatorn. På det sättet kan du hålla nere storleken, priset och vikten på isolationstransformatorn. Självklart ska landströminstallationen göras fast och professionellt med riktig kabel, kontakter, jordfelsbrytare et c. Däremot kanske man inte behöver en så stor landströmladdare? Om du ändå oftast ligger över natten med landström finns det ingen anledning att ha en större landströmladdare än att du har fulladdat på morgonen.

Solceller är för de flesta ett bra komplement. Och för långseglaren, och om båten ligger förtöjd vid boj i sin hemmahamn, ett måste. Här ska man tänka på att placeringen av solcellerna har mycket stor betydelse för hur mycket ström de ger. Det bästa är förstås solceller som kan flyttas och vinklas mot solen. Men om du mest använder båten över helger, har en inombordsmotor med bra generator, litiumbatterier och landström kan det vara värt att fundera på om det lilla tillskott solcellerna då ger är värt kostnaden och installationsarbetet.

Elcentral uppdaterad av TyMar Marinelektronik. Notera märkningen på kablarna och den viktiga jordfelsbrytaren för landströmmen längst till höger. Foto: Team Pro4u

Bränslecellerna har utvecklats mycket under de senaste fem åren. De är fortfarande ganska dyra både i inköp och drift, men det är ett fantastiskt lyxigt komplement om man kan motivera kostnaden. Vindgenerator är framförallt ett alternativ för långseglare och om du har båten permanent vid boj. Släpgenerator är lite för pyssligt för skärgårdssegling men mycket bra för långa passager, t ex över Atlanten.

Öka batterikapaciteten

Batterikapaciteten bör väljas utifrån hur länge du vill klara dig utan att behöva starta motorn eller komma till landström. Genom att göra en batteribudget kan du räkna fram en rimlig batteribank. Men ju större batteribank du har desto mer laddkapacitet behöver du också investera i. Ofta blir det motorgång och landström som laddar batterierna när du använder båten, medan t ex solceller ”bara” förlänger tiden tills du måste ladda med motor eller landström.

Minska förbrukningen

Att minska förbrukningen kan kännas som det elegantaste sättet att lösa problemet. Det har hänt mycket de senaste tio åren på framförallt belysning och kylskåp. Om man ska byta kylskåp är det också värt att tänka på att en kylbox tappar mycket mindre kyla när luckan öppnas än ett kylskåp där kylan rinner ut när dörren öppnas. Om man köper ett nytt kylskåp tycker jag också man ska använda möjligheten att sänka temperaturen några grader extra i kylskåpet när batterispänningen är hög, vid motorgång och landströmladdning, för att därigenom ackumulera kyla. För värmaren kan isolering av värmarslangarna och en termostat, istället för reglering med t ex hel- och halv effekt göra stor skillnad. Även att klippa till bitar av termofolie och sätta över skylights et c under den kalla delen av året gör stor skillnad, liksom mattor på golvet. Och för långseglaren lönar det sej att trimma in autopiloten så den inte jobbar onödigt hårt. I havssjö kan autopilotens strömförbrukning halveras om man låter båten slingra sej fram i ett naturligt rörelsemönster i vågorna istället för att ställa in den på högsta känslighet.