Hjälp jag får inte prognoserna att stämma

April 04 @ 00:00 Foto: Search Magazine

Navigation och Meteorologi med Roger Nilson och Lage Larsson är en serie artiklar som behandlar navigation och meteorologi ombord på en havskappseglingsbåt. Här beskriver Lage en arbetsmetod som hjälper dig att få bra koll på vädret.

Lage Larsson, född 1946, har haft ett särskilt intresse för marint väder, speciellt med inriktning på kappsegling, under hela sitt aktiva båtliv. Hans första båt var en egen eka för att ro till skolan i Kristinehamns skärgård.

Låt följande fyra frågor ligga och mala i bakhuvet. Då du har svar på samtliga frågor har du bra koll på vädret.

• Har jag senaste gribdata och med bästa upplösning?
• Vad är det för vädersystem som ger vinden?
• Varför stämmer inte prognosen? a) storskalig orsak? b) småskalig orsak?
• Vad har observationen för geografisk påverkan?

Vindprognoser stämmer allt bättre och kan idag ge dig en klar fördel om du förstår och hanterar dem på rätt sätt. Till hjälp finns routingprogram som snabbt gör de där viktiga beräkningarna som du bara inte kan göra själv. Tro inte att du med egen tankeverksamhet själv alltid kan finna den rätta vägen även om du noga följer hur vindarna vrider och strömmar ändrar riktning timme för timme. Jag vill påstå att om du vill vara med i toppen och fajtas är ett rätt använt och inställt routingprogram ett måste. Roger har i flera omfattande artiklar visat hur man som navigatör jobbar med olika routingprogram. Ibland svajar resultatet tydligt och får mer ses som ett diskussionsunderlag, men oftast visar det ett godtagbart spår även om det måste justeras hela tiden under seglingarnas gång så fort det ges tillfälle. Numera förekommer det då och då att de visar det vinnande spåret nästan på pricken från början till slut.

Vi skyller ofta på eller berömmer vindprognoserna för resultatet men det är inte helt rätt även om prognosen naturligtvis har en stor och oftast avgörande betydelse. Det presenterade vägvalet blir nämligen inte bättre av att polardiagrammet inte stämmer, att vinden inte är justerad till din masthöjd (där vindgivaren sitter), att tidsangivelserna inte stämmer med vindfältets tider som kan vara i UTC, GMT, Z-tid eller sommartid. Det gäller även att veta i vilken tidszon man befinner sig. Det kan tyckas att någon timme hit eller dit eller om man mäter vinden på 18 meter då gribdata anger vinden på 10 meters höjd inte har så stor betydelse. Det leder i alla fall inte till ett bättre resultat. Ett genomgående fel som hela tiden adderas växer i beräkningarna och kan, om det handlar om svaga vindförhållanden, kullkasta vägvalet helt.

Vädret då? Det slår ju helt fel ibland. Visst då kullkastar det resultatet helt och det märks tydligt. Men oftast med en prognos som inte är för lång är numera felen små och svänger lite fram och tillbaka. Förenklat kan man säga att felen tar ut varann om de tas omhand på rätt sätt i beräkningarna. Jag skulle nästan vilja påstå att felaktigt inställda värden i routingprogrammet numera orsakar dåligt vägval oftare än felprognoser, då menar jag vid routing med högupplösta modellerna och med en prognoslängd på max 36 timmar. Det här påstår jag inte för att backa från mitt ansvarsområde ”väder” utan mer för att få er att i lugn och ro gå igenom Rogers tips och information om hur och varför man skall ha rätta ingångsvärden i valt routingprogram för just er båt och förmåga att segla den.

För att inte komma fel och missa det man kan få ut av dagens väderprognoser skall jag gå igenom ett allmänt flödeschema över hur du skall ta dig an den väderinformation som du kan ha nytta av före, under och efter racet. Schemat blir som sagt allmänt, för varje plats har sina speciella väderfenomen som dyker upp under förberedelsestadiet och som du får lägga till därefter. För in dina viktiga iakttagelser i en ”Road book”. Komplettera och rätta till den efterhand då du sätter dig in i vädret allt mer.

Din road book kommer att bli ett viktigt och levande dokument då detaljerna ökar och kunnandet växer allt närmre starten du kommer. Sista kapitlet kommer att innehålla viktig information till dig under själva racet som tid och plats för bästa gribdata på nätet, de vindobservationer, satellit- och radarbilder som kommer att ge dig bästa informationen et c.

Då börjar vi med förberedelserna med att prägla ett uttryck: ”Fråga dig alltid vad det är för väderfenomen som orsakar vinden?” Fördelen med att hela tiden förstå vilket väderskeende du seglar i är att, då prognosen oväntat inte stämmer, snabbare komma in i och förstå det nya läget och växla över till en ny plan. Är det kallfronten som kom för tidigt? Har jag hamnat mitt i sadelpunkten? Är det sjöbrisen som går längre ut än väntat? Är det de där regnskurarna som släkt ut vinden? Kan du som navigatör frågorna innan de kommer från besättningen fattar ni bättre beslut för stunden.

Före start

Sätt dig in i de vädertyper som är vanligast i området. Detta kan göras långt innan själva racet. I dag finns hur mycket som helst på nätet. Det gäller bara att hitta all information. Vädersajter kommer och går men här har du några nu aktuella sidor där du kan finna längre och kortare statetik. Sajten weatherspark.com/map är om du kommer att tävla kustnära. Kustnära väder är ofta påverkat av sjöbris. På BOKUS kan du finna en bok om sjöbris från många aktuella kuststräckor med inriktning på Europeiska kuster: The seabreeze handbook av Alan Watts, med inriktning på kappsegling. En mängd observationsplatser med inte bara nuläget utan även kortare statistik finner du även på weatherobs.com. Jaga statistik och fundera över rådande vindar kan man göra när man vill. Vädersidan www.windy.com är mycket bra. Där kan du studera och lära dig mycket om hur det verkliga vädret varierar och beter sig i ditt område. Sajten www.weathercharts.org är i det närmaste komplett med alla typer av väderinformation. I mån av tid kan du surfa runt en bit i taget för att kanske finna något intressant. Nu har ju det flesta platser stora skillnader i vädret över ett år. Lokala väderfenomen är starkt styrda av tiden på året så vänta i alla fall in rätt årstid innan du lägger ner för mycket jobb.

Om du skall segla en längre sträcka där starten ligger i Europa och målgången är på andra sidan av Atlanten eller över någon annan ocean har du stor nytta av att studera det gamla hjälpmedlet Pilot Chart. Här visas månadsvis förhärskande väder med medelvärden för vindar, strömmar och vågor. Det är ingen ögonblicksbild utan de troligaste vindarna för exempelvis Nordatlanten under oktober. Det är Defence Maping Agency i USA som sammanställer dessa kartor. De går att få tag på som pdf-filer gratis om du inte kräver synnerligen hög kvalité. Börja på msi.nga.mil. Här kan du se hur det ser ut för februari.

Pilot Chart. Allt väder som visas är ett medelvärde för den månad kartan gäller för och bygger på statistik som går minst 50 år tillbaka i tiden. Kartorna täcker ofta en hel ocean men finns också för mer detaljerade områden som Karibien, norra amerikanska östkusten, australiens östkust o s v. Du kan läsa ut mycket ur en karta. Inte bara vindar, vågor, strömmar, luft och vattentemperatur, siktförhållanden utan beskrivningar av typiskt väder i olika områden. En liten varning dock för angivna områden och sannolikheter för tropiska cykloner vid olika årstider. Här har hänt mycket på grund av de pågående klimatförändringarna. Tropiska cykloner börjar bildas i förut ej kända områden och under vad man förut ansåg säkra perioder för överhandsväder.

I dag kan du få gribdata för upp till 16 dygn. Redan efter 10 dygn har träffsäkerheten sjunkit till cirka 55%. Tar överseglingen 20 dygn så har du en bra bit kvar där en 16 dygns routing placerar dig som slutpunk. Sannolikheten att det är där du skall befinna dig för sista och bästa inseglingen till mål är alltså liten. Det är nu du kan ha nytta av informationen från månadens Pilot Charge. Om dess femtioåriga statistik visar att detta har varit ett gynnsamt läge i flesta fall så har du en bra punkt att sträva mot inledningsvis i din grova taktik.

Veckan före start

Börja följa det förväntade vädret fram till start och några dygn in i racet. Några detaljer och lokala väderfenomen kan man ännu inte finna. Modeller som sträcker sig så långt fram i tiden har alltför dålig upplösning men det blir en uppstart för tankarna.

Två dagar innan start

Börja routa med några modeller och jämför resultaten för det första dygnet under kappseglingen. Försök förklara för dig själ varför de skiljer sig åt. Förekommer strömmar så routa med och utan dem för att notera eventuella skillnader. Du skall alltid använda den strömberäkning där både den väderorsakade strömmen och den av tidvattnet beroende påverkan ingår i beräkningarna. Kan nämna som exempel att utmed den svenska syd- och västkusten påverkar båda faktorerna resultatet. Inne på Östersjön och på Bottniska viken är det enbart väderfaktorn som har betydelse. Utmed den danska Nordsjökusten och ner genom Engelska kanalen är både väder- och tidvattenpåverkan helt avgörande för gott resultat. De här dagarna är mycket viktiga för att förstå kommande väder och sätta dig in i och hitta olika vädersiter.

Dagen innan start

Nu kan du komma över högupplösta modeller som sträcker sig in en bit i racet. Börja redan nu att noga jämföra olika prognosmodeller med varan för platser där du har observationer. Varför stämmer eventuellt inte prognosen? Är det storskaliga väderfenomen som modellen inte klarat av eller är det bara något småskaligt geografiskt som påverkar vinden enbart just runt observationsplatsen eller lite mer allmänt för området? Ligger observationsplatsen i ett trångt sund styr sundet vindriktningen kraftfullt, upp till +-90° är inte omöjligt. Står vindmasten på en pir eller en bit in från stranden vrider friktionspåverkan vinden åt vänster 020°-060° och minskar i styrka till nästan hälften. När du strax före start bestämt dig för vilken modell du tänker börja med att följa upprätta exempelvis ett excelark. Där lägger du in modellens prognosvindar för några lämpliga tider och brytpunkter utmed tänkt sträcka. Det underlättar för att tydligt kunna se om eller när prognosmodellen börjar svaja. Notera även den rätta vinden. Om ni vill ägna er åt någon form av debriefing efter racet har ni stor nytta av dessa noteringar. Man glömmer så lätt då det gått några dagar efter målgång och eventuellt försöker gå igenom seglingen och vägval. Gör ett schema över när och var du hittar de modeller du valt att använda.

Månader före start:
• Sätt dig in i det vädertyper som kan förekomma i området. Vad ger det för vindförhållanden?
• Vilka lokala vindar kan jag förvänta mig som sjöbris, geografisk vindpåverkan?
• Studera vågförhållandena och strömmar

En vecka-dagen innan start:• Börja följa upp vädret, vindar, vågor, strömmar och tidvatten
• Börja testa olika modeller mot de vindobservationsplatser du valt ut
• Försök förstå eventuella prognosmissar. Vanligt förekommande i det området?
• Försök se och förstå lokala vindmönster.

Strax innan och under seglingen:
• Börja routa och välj modell som om tävlingen börjat
• Jaga alltid de senaste modellkörningarna
• DEN SENASTE ÄR ALLTID BÄSTA
• Nyttja ”roud book”. Sök inte en massa ny information
• Lita på det du lärt dig och använd den information du funnit bra • Spara så mycket du kan.

Efter tävlingen:
• Följ ett uppgjort schema med aktuella frågor från seglingen
• Vänta inte för länge med ”debriefing”
• Sortera upp händelserna om möjligt i ej förutsägbara och förutsägbara • För in eventuella erfarenheter och rena ändringar i ”road book”
• Till nytta för er eller någon annan vid ny tävling i området

Lägg inte upp alla modeller du kan komma över. Har du gjort förarbetet rätt utkristalliserar sig ofta några stycken som verkar bra. Två olika modeller är ofta nog. Flera modeller kan snarare splittra tankegångarna. Förbered så du enkelt finner de observationer som du har nytta av. Var medveten om att vissa vindobservationer kan vara 1 till 3 timmar gamla medan andra är nästan minutaktuella. När du startar har du härmed koll på väderläget i stort så det räcker något dygn framåt. Då räcker det att följa upp det med satellitbilder och väderradarinformation. Fatta dock inga viktiga beslut utefter satellitbilder om du inte är säker på hur man tolkar dem.

Under seglingen

När seglingarna drar igång tar seglingens taktik ibland över och blir viktigare än väderstrategin. Men det gäller att man hela tiden hänger med i vädret så man snabbt kan svänga in i rätta vädervägval när det blir aktuellt. Du har nu förhoppningsvis ditt schema där du tidigare bestämt vilka väderparametrar du skall jobba med. Använd hela tiden de senaste prognoskörningarna du kan komma över. De är genomgående de bästa. Oftast är de 6-8 timmar gamla när de är åtkomliga på nätet vilket innebär att stämmer detta prognosläge med ditt nuläge så är det direkt ett bra mått på prognosens träffsäkerhet. Om du lägger ut en ny routing från din position till den gamla routingens slutpunkt och spåren sammanfaller överensstämmer den nya modellkörningen med den gamla.

Detta innebär att prognosberäkningarna fångar rådande väderläge inte bara just nu utan med stor sannolikhet kommer att vara i takt med utvecklingen något dygn till. En timma eller några minuters noggrannhet kan tyckas överdrivet men var petig med att hålla reda på när vindobservationen som du jämför mot gjordes. Från vilken tid är satellitbilden och i synnerhet sista radarinformationen. Väder är ofta lokalt och vindskiften kommer ofta snabbt. Hur ofta har du inte i kikaren sett att andra båtar seglar under annan vind än ni själva gör. Förargligt om du trodde att kuststationens vindobservation som du kollade nyligen var minutaktuell i själva verket var 2 timmar gammal och inte visade den sjöbris de andra nu avancerar i. I dag har mycket av den väderinformation du kan komma över god samstämmighet. Rätt hanterad ger den klara fördelar. Men vad gör man då prognoser hoppar hit och dit. Egna iakttagelser och observationer hjälper dig inte till någon klar väderbild. Du som navigatör kan inte ge några bra råd till dem uppe i sittbrunnen. Chansa vilt eller segla konservativt? Det är nu en erfaren strateg är guld värd.

Efter seglingen

Hur mycket jobb man lägger ner på debriefing hänger nog samman med hur seriös besättningen är i sin satsning. Rent vädermässigt har jag bara ett råd. Spara på så mycket väder du kan. Från dygnet före start och under hela racet. Gör dig inte av med några gribfiler och spara inhämtade vindobservationer. De flesta väderradar- och satellitbilder går att hämta efter några dagar. Skriv minnesnoteringar över hur snacket har gått. Vänta inte för länge. Mannaminne är det kortaste väderminnet som finns.

Text Lage Larsson