Båthistoriska Riksförbundets (BHRF) enkät till riksdagens åtta partier inför valet 2026 visar på ett tydligt och brett politiskt stöd för att stärka bevarandet av det flytande kulturarvet. Samtliga partier har svarat, och svaren pekar sammantaget på en stor förståelse för kulturarvets värde och ett behov av bättre skydd, ökad finansiering och större medvetenhet.

Fotografiet ovan togs under Veteranbåtsfestivalen 2025 i Wasahamnen vid Galärvarvet på Djurgården i Stockholm, i en kulturhistorisk maritim miljö. I förgrunden syns klassiska fritidsbåtar, med Vasamuseet i bakgrunden till vänster och isbrytaren Sankt Erik vid Sjöhistoriska museets museipir till höger.

Sverige har ett rikt båt- och skeppshistoriskt kulturarv. Det förvaltas till stor del av ideella krafter, föreningar och privata ägare som med stort engagemang håller historiska båtar och fartyg flytande, brukade och tillgängliga. Trots detta saknas fortfarande en särskild lagstiftning som ger det flytande kulturarvet ett ändamålsenligt skydd.

– Det är mycket glädjande att samtliga riksdagspartier har svarat på våra frågor. Det visar att det finns ett verkligt intresse för det flytande kulturarvet och en växande förståelse för att det kräver bättre förutsättningar för att kunna bevaras, säger Dan Thorell, förbundsordförande i BHRF.

Napoleonviken, en av Stockholms skärgårds mest uppskattade naturhamnar, samlar varje höst skutor inför Saltkråkan Race. Genom tävlingen levandegörs både det materiella och det immateriella flytande kulturarvet. Här förs kunskapen om att underhålla, rigga och segla traditionsfartyg vidare i praktiken – från hantverk och riggarbete till manövrering och sjösäkerhet. Foto: Martin Prieto Beaulieu

Inför valet 2026 ställde BHRF tre frågor till partierna: hur de vill verka för en lagstiftning som stärker skyddet för det flytande kulturarvet, vilka åtgärder de vill vidta för att öka den statliga finansieringen, och hur de vill höja medvetenheten om kulturarvet genom exempelvis tydligare uppdrag till berörda myndigheter. Svaren visar att flera partier vill se ett starkare regelverk, även om de konkreta förslagen varierar. Några hänvisar till tidigare utredningar om det rörliga kulturarvet, medan andra lyfter behovet av ökade anslag, bättre villkor för ideella aktörer samt olika former av skatteincitament eller avdrag.

– Svaren visar att det finns en bred politisk samsyn om att det flytande kulturarvet är en viktig del av vårt gemensamma kulturarv. Det är en stark signal inför kommande mandatperiod, säger Axel Wenblad, vice förbundsordförande i BHRF.

Heleneborgs Båtklubb vid Pålsundet på Långholmen i Stockholm är mer än en båtklubb – det är en maritim kulturhamn. Här vårdas bland annat den nordiska träbåtstraditionen, som sedan 2021 finns upptagen på Unescos lista över immateriella kulturarv. Båtarna i Pålsundet utgör en levande kulturmiljö och en turistattraktion som lockar såväl stockholmare som besökare från hela världen. Foto: Martin Prieto Beaulieu

Flera partier pekar också på att kunskapen om det flytande kulturarvet behöver stärkas, bland annat genom tydligare uppdrag till expertmyndigheter som Riksantikvarieämbetet och Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria (SMMTF), liksom genom ökad samverkan med civilsamhället.

– Nu återstår det viktigaste: att den positiva hållningen efter valet omsätts i konkreta beslut. Det behövs bättre skydd, mer långsiktiga stödformer och tydligare nationella uppdrag om det flytande kulturarvet ska kunna bevaras för framtiden, säger Dan Thorell.

Som ett led i detta arbete genomför BHRF just nu en förstudie och kartläggning av det svenska flytande kulturarvet. Syftet är att ta fram ett kunskapsunderlag som kan vägleda framtida beslut om bevarande, brukande och utveckling.

– BHRF:s arbete för att stärka bevaranderätten för det flytande kulturarvet fortsätter med oförändrad energi. Enkätsvaren ger stöd åt vårt arbete och visar att frågan har politisk bäring på högsta nivå, säger Axel Wenblad.

BHRF kommer att följa utvecklingen noga före och efter valet 2026 och fortsätta driva frågan om att det flytande kulturarvet måste ges en starkare plats i svensk kulturarvspolitik.

Om enkäten

Inför valet 2026 har Båthistoriska Riksförbundet ställt följande tre frågor till riksdagens åtta partier:

1. Hur vill ni arbeta för en lagstiftning för att ge det flytande kulturarvet ett starkare skydd?
2. Vilka åtgärder vill ni vidta för att öka den statliga finansieringen
(till exempel anslag, ROT-liknande stöd eller lägre moms)?
3. Hur vill ni öka medvetenheten om det flytande kulturarvet
genom till exempel uppdrag till berörda myndigheter?

Alla svar i sin helhet hittar du via bhrf.se.

Om BHRF

Båthistoriska Riksförbundet (BHRF) samlar 35 organisationer som arbetar för att bevara, bruka och synliggöra Sveriges flytande kulturarv. Förbundet driver frågor om bättre villkor för historiska båtar och fartyg och verkar för ökad kunskap, starkare skydd och större medvetenhet om det maritima kulturarvets värde.