Christina Frii har arbetet med tekniska kläder och sjösäkerhetsprodukter i mer än 30 år. Hon har utrustat besättningar som ska segla jorden runt, de som ska havskappsegla eller bara vara ute över helgen. Här ger hon tips om hur man kan tänka när man klär sig för de kallare årstiderna.

Tips och trix 

Varför fryser jag med mitt nya sjöställ?

Att hitta rätt mix av kläder som gör att man varken svettas eller fryser är en utmaning för alla på havet. Ordet lagom kommer lätt fram när man försöker hitta balansen. Det är förstås individuellt vad man tycker är bäst men det finns några logiska förklaringar till varför det känns som det gör. Låt oss börja med att titta närmare på understället. Det är understället som avgör hur vi kommer att uppleva resten av plaggen som vi tar på oss. Grundtricket som de flesta känner till är att bomull inte ska användas i något lager eftersom det både kyler och suger åt sig fukt/svett i alla lägen. Bomull är dock ett bekvämt aftersailplagg.

Låt oss jämför tre olika material: polypropylen, polyester och ull. Polypropylen är ett syntetiskt material som är bäst i klassen på att transportera fukt och värmer dessutom i vått tillstånd. Det ska användas som ett extra hudlager, nära kroppen. Polyester, även det ett syntetiskt material, är bättre än många andra material på att transportera fukt, men faktiskt hela 40 gånger sämre jämfört med polypropylen. Det är en tänkvärd jämförelse om man vill att nya sjöstället ska andas och släppa ut kondensfukten. Ull är ett varmt och skönt material men mindre bra på fukttransport. Det värmer dock även i vått tillstånd, men behåller fukten i plagget.

För att visualisera detta kan man föreställa sig tre glas vatten med en tygbit i, av vardera sort. Då ser man följande: Polypropylen ligger och simmar på ytan vilket betyder maximal fukttransport. Polyester ligger och simmar ungefär på mitten. Ullen ligger på botten, det vill säga den drar till sig fukten.

Så vad blir slutsatsen? Vi vill ha ett underställ som transporterar bort fukt vidare ut i nästa lager. Där tar andra lagret över och vidaretransporterar ut till skalplagget. Vad händer då i lager två? Använd ett material som transporterar vidare till tredje lagret, det vill säga sjöstället eller torrdräkten.

Sjöställ och torrdräkt

Sjöstället ska vara lätt och enkelt så det blir skönt att använda. Använd ett andningsaktivt material som passar din aktivitet. Alternativet är torrdräkt som även kan fungera som räddningsdräkt om man är ute sent på hösten när det är kallt i vattnet. Kontrollera då att den är CE-märkt och klarar kraven för en-timmesdräkt. Det ger en extra trygghet som gör seglingen säker och kul året runt.

Testa räddningsdräkter

För dig som vill uppleva vinterbadet helt torrskodd; häng med och testa lördagen den 9 november klockan 13 vid Rålambshovsparken. Skicka anmälan till info@seapax.se så kommer närmare information.

Text Christina Frii