Per Sandberg i Nyköping hade länge gått och funderat på att köpa sig en neptunkryssare. Per är aktiv Rival 22 seglare och under SM i Rival 22 2015 så seglade nepparna sin pokalsegling samtidigt och då kom tankarna på att köpa en neppare tillbaka. Idag tre år senare, har han en nästan ny neppare som han nu gör klar för SM i Rastaholm i juli.

-Eftersom jag kände lite nepparfolk frågade jag runt men det var dåligt med plastneppare till salu just då, förutom en, en lila skapelse med det suspekta namnet Lolita nr 261 som dessutom hade ett hål i sig och ingen mast.

Den ägdes av en legendarisk nepparseglare som var lite svårflörtad och det krävdes en del övertalning med hjälp av ”Mr Neppare” Nisse Virving för att jag skulle få möjlighet att köpa den, berättar Per.

Efter SM åkte Per för att titta på Lolita nr 261. Det var kanske inte riktigt vad han hade tänkt mig men handpenning lades och han åkte upp och hämtade båten några veckor senare.

Väl med båten på plats i Nyköping började Per med att tvätta av och slipa botten. När det var gjort så blev det till att strippa bort alla gamla beslag, för han hade inte tänkt mig att båten skulle vara lila i framtiden.

Båten hade blivit tappad så att ett stort hål i skrovet uppstått. Hålet i skrovet var lagat men vinkelförstärkningen på babordssidan var Per tvungen att reparerad. En överraskning kom längre fram på hösten när han satte kniven i en däcksbalk. Den var totalt rutten.

-Det kanske jag skulle ha kollat innan men nu var det ju som det var så det var bara att ta fram tigersågen och vinkelslipen och börja riva, berättar Per

Efter rivning funderade han på hur han skulle utforma däcksbalkarna. Som tur var så hade klassreglerna precis ändrats så man fick använda sig av vilket material som helst bara de följde de uppställda måtten och minvikten på två kilo per balk. Nepparen har tre däcksbalkar som bär mast och däck och man får även ha en maststötta under.

-Jag valde att göra dem i vanlig extruderad cellplast med glasfibermatta och epoxy. Jag hade knappt plastat något i mitt liv tidigare förutom lite på min Rival 22a. Det gick trots allt bra fast det tog väldigt lång tid att tillverka balkarna och slutligen få dem på plats i båten. Jag passade även på att göra en förstärkning vid förluckan, berättar Per.

Eftersom båten var ihopsatt med skruv funderade Per på hur jag skulle göra med själva målningen på skruvarna, skulle jag maskera dem eller spackla över? Det blev en annan lösning.

-Jag gjöt fotlister med epoxy och hackad glasfiber i en galvad kabelskyddsränna. I stäv och akter försänkte jag skruvarna och spacklade igen hålen. Det var mycket filande och slipande innan de kom på plats. Jag slipade även ned däcksmönstret på båten och plastade igen ”motorbrunnen”.

Efter all plastning var det dags slipa hela båten, spackla och laga små skavanker. Därefter grundmålades båten med epoxifärg. Tre lager ovan vattenytan och fem lager under vattenlinjen och sedan blev det till att slipa igen. Tanken var att båten skulle rollas med Double Coat men istället blev det sprutlackering med samma färg. Här fick Per hjälp av Hasse Kowallek. Ingen av dem hade sprutlackerat en hel båt förut så det första lagret på friborden blev inte så bra.

-Det var inget annat att göra än att låta färgen torka och sedan slipa igen. Friborden är lackade fyra gånger och överbyggnaden tre gånger. Båten är nu inte längre lila utan vit. Halkmönster har jag tejpat upp och rollat på med en halvblank polyuretanlack i ljusgrå kulör med ”halkanix” i, berättar Per.

Invändigt är båten slipad och lackad ljusgrå vanlig lackfärg och Per har monterat en ny permanent centrumlyft. Sittbrunnen är uppdaterad med nya vinschar och nya försänkta durkar samt en ny skotpåle.

Båten heter fortfarande Lolita men med smeknamnet Lita, det betyder ju otur att byta namn på en båt och med tanke på att det skall seglas SM i framtiden gäller det att ha all tur i världen om man skall lyckas slå Nisse Virving och det övriga gänget i klassen.

-I skrivande stund har jag lagt ned 830 timmar och då återstår nästan all beslagning, mast och rigg samt lite detaljer för utseendet och vattenlinjen. Att jag skulle lägga ned så många timmar hade jag inte räknat med då jag köpte båten. Det hade givetvis varit lättare att vänta och se om en annan båt hade kommit ut på marknaden, men jag har lärt mig massor och samtidigt har jag nästan fått en ny båt, säger Per.

-Jag hoppas att min ”nya” neppare snart är klar så jag kan vara med på SM i Rastaholm 13-15 juli, slutar han.

Texten är skriven av Per Sandberg , redigerad och kortad av Olle Appelberg.