Road book för Gotland Runt

Navigation och Meteorologi med Roger Nilson och Lage Larsson är en serie artiklar som behandlar navigation och meteorologi ombord på en havskappseglingsbåt. Här går Lage igenom hur man på ett bra sätt förbereder sig inför ett Gotland Runt. Hur man bygger upp en roadbook och använder den gick han igenom i #2 2019.

Lage Larsson, född 1946, har haft ett särskilt intresse för marint väder, speciellt med inriktning på kappsegling, under hela sitt aktiva båtliv. Hans första båt var en egen eka för att ro till skolan i Kristinehamns skärgård.

En genomarbetad roadbook har blivit ett allt viktigare redskap för främst seriös havskappsegling där man inte vill lämna något åt slumpen. Den blir ett hjälpmedel som man oftast vill hålla för sig själv när man förfinat och jobbat sig igenom dagarna före start och fått den riktigt aktuell. Det är som lite av ett färdigt partitur med alla kommentarer dirigenten har framför sig då konserten skall dra igång. På några platser i världen är ofta vädret så stabilt vid en viss tidpunkt på året att man kan få sin roadbook riktigt genomarbetad i god tid i förväg, men i våra vatten är det ett idogt arbete ända in mot startskottet. Då kan man fråga sig om det är någon idé att göra en roadbook inför Gotland runt redan nu? Mitt svar är ja, definitivt. Även om vi i månadsskiftet juni–juli kan påverkas av ett flertal olika vädertyper kan man vaska fram två huvudfaktorer som dominerar och påverkar vindarna. Den första är den relativt stabila vattentemperaturen, för även om det finns några få somrar då vattnet hunnit bli påtagligt badbart, så är det fortfarande kallt i ytvattnet. Den andra faktorn, som dock varierar, är luftens temperatur som kan fara upp eller ner 10-20° över bara några timmar i vissa fall. Denna roadbooks viktigaste uppgift är att hjälpa dig att bedöma luftens temperaturskiktning runt banan både dag och natt, eftersom det kraftigt styr vindförhållandena utefter ert segelplan (hur luftens stabilitet påverkar vinden ner över ett segelplan kan du läsa om i #6 2019). Vinden påverkas även på helt olika sätt utefter underlagets betingelser, så när vi kommer till detaljerna runt banan kommer jag att dela upp presentationen i fyra huvuddelar.

1) Seglingen från start inne på Strömmen ut till Alamagrundet som är en ren skärgårdssegling.
2) Sträckningen från Almagrundet ner till Fårö och resan hem från Visby åter till Almagrund som utgörs av en relativt homogen havsmiljösegling.
3) Seglingarna runt Gotland på östra sidan och från Hoburgen upp till Visby består av
kustsegling med visst undantag för passagen av Stora och Lilla Karlsöarna.
4) Den olycksaliga och orättvisa seglingen sista biten från Almagrundet till mål vid Skanskobben.

Att den svenska sommaren kan bli lite hur som helst är inget nytt. Oväntade snabba kast kan fortfarande dyka upp även om prognoserna har blivit betydligt bättre, både på lång sikt men framför allt de korta högupplösta prognoserna. För seglare har vindprognoser presenterade i gribformat blivit lite av en revolution och har en bra träffsäkerhet 12-24 timmar framåt i tiden. Detta innebär att de utpräglade havskören rent strategiskt blivit de enklare delarna av Gotland Runt. Svårare och mer chansartade är däremot de andra etapperna där det gäller att placera sig rätt i förhållande till landmassors påverkan av vinden eller hur kuststräckor snabbt sänker ytvattnets temperatur genom uppvällning.

Det är helt rätt att den förhärskande vinden i våra trakter är SW. Men det är räknat över en längre period av många år. Gotland runt tar ju bara några dygn. Man kan faktisk hitta många somrar, främst försomrar, då nordostan stått envist över Östersjön. För att hjälpa er att förstå och komma in i ett strategiskt tänkande redan några dagar före racet, så går vi igenom några vädertyper som man kan förvänta sig. Det handlar hela tiden om hur den ledande gradientvinden på olika platser letar sig ner över segelplanet och ger kraft. Vilket av dessa alternativ eller liknande vi hamnar i, kommer ni att kunna ana en vecka innan och vara säkra på 2-3 dagar i förväg. Fastna inte i detaljerna utan börja fundera över vad ni skall leta efter när man nu kan börja bestämma sig för vad det blir för vädertyp. Jag delar grovt in de förväntade väderlägena i tre typer för att enklare kunna sätta de detaljerade presentationerna längre fram i sina rätta sammanhang.

Vädertyp 1: Den första vädertypen kommer jag att dela upp i a) efter ett lågtryck och b) framför ett lågtryck. Det handlar om att lågtryck från Atlanten rör sig in över Skandinavien där själva lågtryckscentrum passerar norr om oss. Antingen har lågtrycket passerat och kylig luft strömmar ner över oss med W-NW vindar eller så för S-SW vindar upp mild fuktig luft över oss. Det är i dessa lägen GR kan bli en orättvis tävling. De stora båtarna hinner i hamn i SW vinden medan de små får N-NW vind bakom lågtrycket i näbben upp mot Almagrundet. Fortsätter oturen följer en högtrycksrygg med svaga vindar och en natteffekt som stänger möjligheten att ta sig in till mål vid Skanskobben.

a) Det typiska för denna luft är att den är kallare än underlaget. Framför allt i skärgården, där solen mellan stackmolnen värmer öarna, vinden blir byig. Den kommer farande ut ur vikar och slår ner bakom öar från annat håll än huvudvindens riktning. Till sjöss kommer tråglinjer med markanta tillfälliga vindvridningar, som antyds men inte syns fullt ut i gribdata. Är vindarna måttliga är det ett utpräglat sjöbrisläge framåt eftermiddagarna i Stockholms skärgård och runt Gotland, se figur 1.

Figur 1. Här kan du se utbredningen och riktningen på sjöbris runt Gotland mitt i ett högtryck utan någon påtaglig gradientvind.

b) Lågtrycket är på väg in över Skandinavien. Molntäcket tätnar och du har ett regnområde som närmar sig från SW med jämna men långsamt ökande vindar. Luften kyls ner av ett kallare vatten och kommer i huvudsak att styras av öar och sund. Du kommer att kunna förbereda dig bra på hur vinden kommer att ligga genom sund och runt uddar ut genom skärgården redan dagen innan. På havskören missar ofta gribdata en liten vänstervridning som kommer strax före varmfrontpassagen, se figur 2. Har varmfronten passerat och du ligger i varmsektorn (mellan varmfront och kallfront) styr skärgården vindarna mycket markant. I dimbankar ute till sjöss har det just där strömmat upp markant kallare vatten vilket bromsat vinden och vridit den moturs. Det kan ju vara till både fördel och nackdel, se figur 3.

Figur 2. Ett lågtryck med fronter och regn berör ett större område. Om du skall segla en längre sträcka kanske du har möjlighet att passera lågtrycket på den gynnsammaste sidan men oftast tvingas du ta upp kampen med fronterna. Kallfrontens specialitet behandlas i Figur 5 men även varmfronten har en finess. Det kan vara svårt att pricka in högervredet. Om du i regnet får ett oväntat vänstervred under kortare tid brukar högervredet vara nära.

Figur 3. Till sjöss har vi två typer av dimma. Advektionsdimma som bildas över större havsområden då varm och fuktig luft strömmar på bred front upp över kallare vatten. Advektionsdimma kan täcka ett område i flera dagar så länge väderläget inte förändras. Dimbankar är däremot lokalt betingade. De kan bildas lika snabbt som de försvinner där det tillfälligt väller upp kallt bottenvatten till ytan. Båda typerna påverkar ofta vindarna som framgår av figurerna.

Ett inte ovanligt väderläge i början av sommaren är att högtryck letar sig upp över Kolahalvön och därmed strömmar torr och varm luft från Ryssland in över norra Skandinavien. Vi får då en förhärskande NO-O vind ut över Ålandshav och norra- och mellersta Östersjön. Detta väderläge brukar hålla i sig ett tag, vilket innebär att solen värmer stora delar av Östersjöns ytvatten, som med vindarna strömmar allt längre in i skärgården. Höga vattentemperaturer och en NO–O gradient är två ogynnsamma faktorer för den dagliga sjöbrisen. Däremot gör en viss sjöbriseffekt att vinden under dagen går höger med början i norra Stockholms ytterskärgård och allt mer in i skärgården. Varma ostliga vindar från den baltiska sidan är inte gynnsamt för sjöbriseffekter runt Gotlands kuster, definitivt inte på den östra sidan. Där kan det ligga en markant gräns för bra tryck i den ostliga vinden en bit ut från kusten och nästan ingen vind alls på dagarna relativt nära kusten.

Så har vi den svårbemästrade högtryckssituationen med ett omfattande högtryck som sakta har förstärks in över nästan hela Skandinavien från väster. Vi kallar det ofta för en blockering då vindarna i höjden styr bort alla lågtryck som försöker komma in mot Skandinavien. I dessa högtryck från väster innehåller luften något mer fukt och är inte fullt lika varm i höjden som då ryssvärmen kommer med högtryck från öster. Detta innebär att man ser rätt markanta skillnader mellan de båda högtrycken, när det gäller hur de lokala vindarna (som sjöbris) och natteffektens svaga vindar påverkas. Högtryck från öster ger dåliga sjöbrisar och inte så markanta natteffekter. Högtryck från väster drar igång fina sjöbrisar medan natteffekten är markant med utsläckning av kust- och skärgårdsvindar. Då vi allmänt får in ett högtryck över Östersjön innebär det svaga vindar i nästan hela havsområdet. I de områden där gribdata visar på vindar mindre än 7 knop är prognosen synnerligen osäker. I vissa områden som ”sadelpunkter” är vindriktningen särskilt osäker, se figur 4. Gränsen till mer vind är dock markant i ytterkanten av högtryck. Att känna till dessa gränser kan ge stora strategiska fördelar.

Då börjar vi med skärgårdsseglingen ut ur skärgården efter start under vädertyp 1a med byig vind från N-NW. När byarna med mer vind kommer ut från Djurgårdslandet kommer de påtagligt högervridna. Under gennaker eller spinnacker gäller det att ha utrymme att falla i byarna för att slippa skärningar. Framför allt när du passerar Blockhusudden där körarna kommer ända upp ifrån Lilla Värtan. Det är samma väderbetingelse du kommer att ha runt Värmdölandet och en bit ner i Torsbyviken. Genom Oxdjupet styrs vinden av landkonturerna, så vi får bara en vindriktning mitt i näbben med byar som kommer och går. Hur en eventuell sjöbris ser ut på Kanholmsfjärden och vidare ut förbi Sandhamn beror helt på hur kraftig gradienten är. Vid mindre än 8 m/s kan ni möta en sjöbris redan på Saxarfjärden. Väl ute på Kanholmsfjärden är det alltid lite mindre vind mitt på och mer drag i vinden in mot Vindölandet. Vid mer än 10 m/s orkar inte sjöbrisen bryta ner gradienten, utan N-NW vinden tar dig ända ut till Almagrundet. Det är ett bra sätt att ta sig ut genom skärgården, det går fort utan några problem. Håller den sig mellan 8-10 m/s är sjöbrisen en klurig rackare. Sjöbrisen börjar strax utanför Sandhamn med en vind kring SO. Det helt vindsvaga området mellan sjöbrisen och N-NW gradientvinden rör sig först långsamt in i skärgården för att under eftermiddagen ofta stanna upp över Kanholmsfjärden. För att ta sig genom detta finns inget garanterat tips. Området brukar bli som smalast uppe vid norra och nere på södra Kanholmsfjärden. Omvägar, javisst, men ibland kan det löna sig.

Figur 4. Sadelpunkter inom meteorologin förekommer oftast i rätt stor skala. Ett område där två lågtryck och två högtryck alla fightas om herraväldet. Även i en mindre skala där du då med hjälp av högupplösta gribdata kan finna just detta osäkra område. Mindre sadelpunkter förekommer ibland mitt ute på Gotska sjön vid förändring i väderläget. Om vi använder oss av jämförelsen isobarkarta och geografisk karta så är högtrycket en plan omfattande höjdplatå med branta kanter. Det blåser bra på branten men det är nära till den platta nivåkanten där vinden snabbt försvinner. Det går att hitta den känsliga punkten, men det är knepigt.

Typisk för 1b är att luften är varmare än underlaget. Det gör att öar och sund styr vinden markant. Luften kröker runt uddar som kan utnyttjas. Från start utanför Gamla Stan förbi Nacka ända ut till Hasseludden kommer vinden ner från höjderna in över land i söder. Både mot Djurgårdslandet och Lidingölandet bromsas sedan vinden upp. Bästa vinden kan man se på vattnet ofta från mitten mellan landmassorna med en dragning mot öarna i norr.

Figur 5. Ingen kallfront är helt lik någon annan. Du kan dock ha stor nytta av att
känna till två rätt karaktäristiska typer där själva vindskiftet sker på rätt olika ställen. Anafronten rör sig snabbt. Därmed en skarp molnframkant, regn framför fronten och när regnet upphör kommer ofta skiftet samtidigt som du kan se uppklarningen. Katafronten rör sig långsamt, molnframkanten blir diffus med molnflak i olika nivåer. Huvuddelen av regnet kommer framför fronten och vindskiftet i början eller en bit in i regnet.

Vädertyp 2: med varma torra vindar från Ryssland. Där är den O-NO gradienten förhärskande men ofta svag. Det innebär att det kommer att ta tid att ta sig ut ur skärgården och i tävlingsledningen oroas man, då det kan vara nästan vindstilla under morgontimmarna. Det kalla vattnet har byggt en inversion och släckt ut vinden under natten. Med solens uppvärmning av öarna för konvektionen ner gradientvinden och vi får några m/s. Den här luften styrs markant av öar och sund som böjer av och kanaliserar vinden. Kommer du rätt får du lyft både in mot och ut från uddar. Den O-NO vinden i innerskärgården går allmänt mot höger ut genom skärgården pga. sjöbrispåverkan. Den når sin maximala högervridning på Kanholmsfjärden för att åter gå vänster från Sandhamn ut till Alamagrundet under eftermiddagen.

Vädertyp 3: Ett läge då högtrycket från väster har förstärkts in över oss för några dagar sedan. Även om det är vindsvagt finns det nästan alltid lite gradientvind kvar i höjden, vanligtvis från S eller SW. Det blir en nervös vindsvag morgon för tävlingsledningen men med en del nybildade stackmoln på himlen jobbar sig gradientvinden med allt fler körar ner mot vattnet. I detta läge slår vindarna från Söders höjder ner över vattnet halvvägs ut från land. Med Djurgårdslandet norr om er, bromsas vinden upp ca 100 m före stranden. Detta ger ofta en kanal med mer vind strax norr om mittenspåret av seglingen ut mot Blockhusudden.

Detta gäller även för de trånga partierna ut till Torsbyviken. I och med att det bildas stackmoln har vi gynnsam hävning av luften. Tillsammans med en svag gradient från S-SW finns goda förutsättningar för sjöbris som vid 11-13-tiden bör ha nått in mot Saxarfjärden utifrån Kanholmsfjärden. Typiskt för sjöbrisluften är att det är ett tunt skikt rent vertikalt med kylig luft som styrs kraftfullt av skärgårdens geografi. Som tidigare har nämnts innebär det att sjöbrisluftens lilla mängd gör att det är mindre vind på mitten av Kanholmsfjärden. Den lilla mängd luft som strömmar in mellan öarna från Gråskärsfjärden räcker inte att fylla på hela Kanholmsfjärden.

Havsköret: På väg ut mot Almagrundet då havet öppnar upp sig gäller det att ha strategin klar för sig hur man tar sig snabbast ner till Gotland. Nu handlar det mer om storskaliga väderlägen som styrs av vad som sker rent meteorologiskt dynamiskt. Prognosmodeller som du redan börjat studera de senaste dagarna har kollats på väg ut genom skärgården och du har de senaste körningarna. Det gäller att välja vilken av de högupplösta modellerna du skall följa. När man har tagit sig ut till Almagrundet och oberoende vädertyp står man inför ny strategi som handlar om hur man skall ta sig ner till Gotland på bästa sätt. Hur man jobbar med gribdata, polardiagram och olika routingprogram rent tekniskt har Roger och jag gått igenom i flera av SM artiklar. Men jag skall ändå ge några viktiga tips, som när det gäller, kan hjälpa dig att vara kritisk till prognostiserade gribdata.

Från skärgårdsseglingens så viktiga egna iakttagelser skall du nu förlita dig på prognoser där det visar sig först längre fram om det var bra eller dåliga val. Glöm inte mantrat, ”den senaste prognosen (körningen) är den bästa”. När du får den är den cirka sex timmar gammal. Du kan alltså kolla hur bra den har stämt fram till nu mot ett antal observationer i området. Från Sandhamnsområdet till Almagrundet genomgår vinden en förändring från geografisk påverkan till en renare meteorologisk dynamisk styrning. Den förändringen är ofta markant och i synnerhet i skiftet mellan dag och natt då de flesta kommer ut till området. Kolla detta för det syns eller kan i alla fall skönjas i vindfältets gribdata om prognosen stämmer.

Vid väderläge 1a drar det ofta ner mer eller mindre tydliga tråglinjer (nästan som en kallfront) från norr eller nordväst. Högervridningen av vinden bakom tråglinjen är ofta något mer under någon timma än vad gribdata visar. Sker detta i samband med en del tunna molnflak kommer vindvridningen då det börjar stänka lite. Ger tråget upptornade skurmoln kommer vridningen då skuren upphör, se figur 5.

Vid väderläge 1b och sydvästvindar ger norra Gotland och Fårö större läeffekter upp mot nordost än vad gribdata antyder. Vid en varmfrontpassage vrider vinden höger 10-30 grader över cirka 1 timme. Timmen innan kan vinden utan att det syns i gribdata gå vänster 10-30 grader och då har det ofta småregnat under någon timma.

Vid väderläge 2 så kommer den varma och torra luften som kommer från den baltiska sidan att kylas ner av det kalla vattnet i lägsta nivån. Det innebär att det bildas en inversion knappa hundra meter upp. Vinden ovan inversionen bromsas upp mer än normalt ner genom den allt kallare luften. Detta fångas inte fullt ut i modellerna så du kan dra av några knop från presenterade gribdata.

Vid väderläge 3 med ett omfattande högtryck över Östersjön kan många tävlande tvingas avbryta seglingen. Oftast sker det dock förändringar i ett högtryck som gör att det dyker upp vindar lite här och var som man kan leta upp med lite tur. Tänk er ett högtryck som en plan platå. På den plana platån blåser inget. Exakt på platåkanten där det sluttar brant ner drar vindarna snabbt igång. Avståndet ute på Gotskasjön mellan nästan vindstilla till 4- 5 m/s är ofta mindre än 1000 m, ibland synbart. De flesta högtrycken från väster har en förskjutning österut. Ser du i gribdata att det kommer att fylla på från väster kan det ligga vind nästan på synbart avstånd. Den här detaljrikedomen finns inte ens i högupplösta modeller. Lita inte på ”routade” spår genom vindar mindre än 7 knop. Det kan bli en stor omväg när det räckte med en lite justering.

Kustseglingen: Nästan hälften av hela racet utgörs av kustnära segling runt Gotland. Att bemästra öns sjöbrisar och veta då natteffekten släcker vinden kan vara till stor nytta. På östra sida av ön kan det kortvarigt sätta strömmar, företrädesvis nord- eller sydgående på dryga 0,5 knop. Något man kan ha i bakhuvudet när beräkningarna inte stämmer riktigt. Att lägga in det som funktion i ”routingen” är diskutabelt. Strömmodellerna är ännu inte bra nog i Östersjön. Vid hårda vindar kan våglä och gynnsam vågriktning ge bra fördelar. I Search Magazine årgång 2019 nummer 6 kan du läsa hur man utnyttjar vågors beteende till sin fördel.

Vid väderläge 1a och svaga till måttliga vindar från W-NW får man sjöbris på östra sidan men inte om vinden går mer mot N. I bukten innanför sträckningen Fårö-Östergarn når sjöbrisen inte ut till den linjen. Just utmed denna kan det vara vindträta mellan sjöbris SO och den ledande vinden från NW-W. 1-2 M öster linjen står W-NW vinden rätt stadig. Från Östergarn ner till Ytterholmen står sjöbrisen 2-4 M ut från kusten. I ett band 1-2M brett utanför sjöbrisen är det dåligt med vind innan den W-NW gradientvinden tar över. Från Ytterholmen till Hoburgen ingen sjöbris på grund av för liten landmassa. Här går W-NW vinden höger in mot land, eftersom gradientvinden bara är måttligt påverkad av den smala landtarmen. I detta väderläge är vindarna byiga dagtid så det blir oordnade och snurriga vindar i lä av både Stora- och Lilla Karlsöarna. Håll er minst 0,5 M ut från läland. Du kommer dock ha vind mellan öarna och in mot Gotland. Sjöbriseffekterna är inte direkt utpräglade vidare upp utmed Gotlands västra sida. Ett viktigt och allmänt gott råd i den här kyliga luftmassan är att inte gå för nära Gotland nattetid. Den ännu kallare nattluften rinner ut över vattnet och släcker vinden nästan helt. Effekten kan märkas 2M ut från kusten. Vid rundning av märket utanför Visby kan det vara lönande att gå rakt in och rakt ut så fort som möjligt och inte ligga och sträcka utmed kusten till Visby under natten.

Vid väderläge 1b förstärker sjöbrisen S-SW vinden om det är relativt klart väder. Kraftigaste vinden ligger från kusten ut till ca 4M från Östergarn till Ytterholmen. Som vanligt måste du in i bukten mellan Fårö och Östergarn om du vill utnyttja detta, vilket är diskutabelt. Var noga med att studera senaste gribdata i god tid innan du lämnar Visby för angöring Almagrundet. Det är vad du har att gå på. Lycka till med sista biten från Almagrundet till målgång. I denna vindriktning får du sämre vind mellan Stora och Lilla Karlsöarna.

Vid väderläge 2 kommer sjöbrisen att var svag och allmänt knivig runt Gotland. Det är då för varm och torr luft för att sätta igång den konvektion som krävs in över Gotland.

Vid väderläge 3 är luftmassan inte lika varm och torr så det brukar då bildas en del stackmoln in över Gotland, vilket är en bra indikering på sjöbris. Däremot får man dålig sjöbris där man har en allmän pålandsvind och bra vid frånlandsvind.

Gribdata och vädersiter: När man skall sätta sig in i vädret och använda sig av ett ”routingprogram” med gribdata under ett GR gäller det enbart högupplösta modeller och information från den mest lokala väderinformation du kan få. En liten varningssignal för satellitbilder. Att tolka satellitbilder är inte lätt ens för en erfaren meteorolog. De är till stor nytta för de globala längre prognoserna, men inte för att bedöma lokala vindfenomen. Satellitbilder kan förklara vad som skedde efteråt. Du kan använda bilderna för att sätta dig in i väderskeendet men du kan bli ordentligt lurad då det gäller lokala vindar. Regelbundenheten, upplösningen och att den aktuella tiden inte passar gör att vi släpper dem. Från ett dygn innan och till under seglingen är det högupplösta gribdata, vindobservationer, väderradarinformation och inte minst ditt väderkunnande du skall förlita dig på.

VIVA sjöfartsverkets observationer är klart bäst. Vinden är max 10 minuter gammal när du hämtar den. Du kan även se hur vinden har varit bakåt i tiden. SMHI kust- och havsobservationer kan vara upp till en timma gammal. ”FindWind” är en hemsida för surfare som beskriver bra surfförutsättningar runt våra kuster. Angivna vindar är viktade värden mellan prognoser och vindobservationer från master i omgivningen. Jag vill inte säga varken bu eller bä, men det är inte regelrätta vindobservationer, så det är en liten varning. En mycket bra sida för att sätta sig in i och följa upp vädret på lång och kort sikt är Windy. Här kan du finna det mesta. Windy bygger på GFS, en amerikansk global modell på 22 km upplösning. Den andra globala modellen är ECMF (gemensam för ett stort antal främst europeiska länder med 9 km upplösning) och som används av många vädertjänster. Det är en modell jag kan rekommendera då man skall sätta sig in i vädret. ICON är en tysk modell som har en högre upplösning på 7 km.

MEMS har 4-7 km upplösning och kommer från amerikanska NOAA. Tyvärr sträcker den sig inte längre upp än över Gotland. När det gäller gribdata för att mata ett ”routingprogram” krävs ännu högre upplösning (1-6 km). Alla modeller är inte lika. Du bör ha 2-3 stycken för att kunna välja ut den bästa just då. Kolla modellernas 4-8 första tidssteg mot gamla vindobservationer. SMHI-s Hirlam går att köpa via deras hemsida. Du får den även om du införskaffar Seapilot. Om du abonnerar på www.squid- sailing.com får du ytterligare ett antal högupplösta modeller som Arom och finska Hirlam vilka jag kan rekommendera. Kom ihåg att en roadbook är en levande produkt som hela tiden skall förbättras och kompletteras.

Text Lage Larsson
Illustrationer Jens Langert

Top