Meterologi för nybörjare: Sjöbris

Alla som tävlar i segling har någon gång väntat på den: Sjöbrisen! Men vad är egentligen denna mystiska bris? Vi reder ut denna vind så att du nästa gång du väntar på vind, och någon börjar prata om sjöbris, har full koll på läget! 

Sjöbris och landbris är dygnsvindar som uppstår under sommarhalvåret på grund av att luften över land värms och avkyls lättare. En äldre benämning är solgångsvind. Monsunvindarna uppstår genom samma fenomen, men blåser årstidsvis. Landbrisen kan också kallas kvällsbris eller, vid sydkusten, nattnordan.

Till följd av olika uppvärmning av land och hav uppstår under sommarhalvåret en dygnsvind som kallas land- och sjöbris. På grund av solstrålningen under dagen blir temperaturen över land högre än över havet, vilket gör att den uppvärmda luften stiger och skapar ett undertryck som fylls ut av luft från havet. Nattetid blir det tvärtom – havet håller samma temperatur medan landytorna blir kallare och kyler luften som därför sjunker.

Överst: Sjöbris, Underst: Landbris 

Sjöbris

Sjöbrisen börjar på förmiddagen, vid 9–10-tiden och blåser rakt in mot land. Den ökar samtidigt som den sakta vrider medsols på grund av corioliseffekten (jordens rotation), når sitt maximum omkring klockan 14–15 och avtar sedan. Framåt kvällen är den närmast nordlig på västkusten, västlig på sydkusten och sydlig på ostkusten. Den dör normalt ut helt i skymningen. Klara dagar med hög dagstemperatur kan sjöbrisen nå 5–10 m/s. Den påverkar ett cirka två mil brett område längs kusten.

Landbris 

Landbrisen, även kallad kvälls- eller nattbris ("nattnordan" längs finsk-nordiska sydkusten), orsakas av att uppvärmd luft över vattnet stiger uppåt samtidigt som luftmassan över land kyls av när solen går ner varvid ett undertryck bildas i förhållande till luftmassan över land. Vinden är därför riktad ut mot havet men brukar snabbt dö ut under natten när luftmassornas temperatur har jämnats ut. Landbrisen är normalt mycket svagare än sjöbrisen.

Top