Meterologi för nybörjare: Hagel

Hagelkorn är klumpar av is som kan variera i storlek från några millimeter till flera centimeter i diameter. Hagel bildas i åskmoln, cumulonimbus.

Hagel bildas i Cumulonimbus (bymoln) som innehåller underkylda vattendroppar. Ett hagelkorn börjar som en underkyld vattendroppe lågt i molnet, men när den följer uppåtvindarna till högre och kallare höjder fryser den till is. Små hagelkorn kan kollidera och växa och på så sätt bilda riktigt stora hagel. 

Hagelkornen hålls uppe i molnet med hjälp av uppvindar, men om de blir för tunga faller de ner. Ju större hagelkorn desto starkare är alltså uppvindarna. Hagelkornet kan virvla runt upp och ner i molnet innan det slutligen faller till marken, och även denna process påverkar dess utseende och utformning.

Stora hagelkorn kan orsaka väsentlig skada på exempelvis bilar och tak. De största hagelkorn man registrerat föll i Bangladesh år 1986. De vägde uppåt 1 kg och ska ha dödat 92 människor. I Ramnäs i Sverige föll det år 1953 hagel som vägde 200 g, och i Lund föll det år 1986 asymmetriska hagel som var 1 cm tjocka och hela 6 cm långa.

Olika slags hagel

Man skiljer på tre typer av hagel: snöhagel, småhagel och ishagel, där de två senare främst skiljs åt av storleken.

Snöhagel

Snöhagel, tidigare även kallad trindsnö, bildas främst under våren i samband med bynederbörd och temperaturer nära noll grader, ibland i samband med snöfall. De är små, vita, spröda, snöliknande korn, ungefär 2-5 mm i diameter. Om de faller på hårt underlag så studsar de, och går ofta itu.

Småhagel

Småhagel bildas främst under sommaren, vid temperaturer över fryspunkten, mestadels i byar tillsammans med regn och ofta i samband med kraftig blåst eller åska.

Småhagel är hårda, runda iskorn, upp till 5 mm stora. En teori säger att de är isöverdragna snöhagel, som till skillnad från dessa ej studsar och går sönder när de faller på hårt underlag.

Ishagel

Ishagel är i princip småhagel som har vuxit sig förbi 5 mm gränsen, och kan bli mycket stora. De är inte alltid runda utan kan vara både avlånga och oregelbundna i formen. Denna sorts hagel förekommer endast sällan i Sverige och då oftast i samband med kraftiga åskskurar.

Om man önskar en något mer fysikalisk skiljelinje mellan små- och ishagel, skulle det kunna vara att ishagel till minst 50 % ska bestå av kompakt is.

Top