JORDEN RUNT PÅ EN RÄKMACKA

Vi är många som går och drömmer om att någon gång i livet kasta loss. Familjen Wennberg gjorde just det. De började med att korsa Atlanten, fick mersmak, och efter en säsong i Karibien fortsatte de västerut för att ta sig hela varvet runt. Nu, fyra år senare, möter vi dem på Skype och bjuds på ett spännande samtal om livet till sjöss.


“Det är så här man skall upptäcka världen, på egen köl.” - Louise Wennberg

”Att hushålla med resurserna är en nyttig lektion för oss alla. Vid några tillfällen slutade watermakern att fungera och det gällde att planera och prioritera. Då märker man samtidigt hur otroligt lite vatten man faktiskt behöver och hur mycket som går till slöseri.”

Familjen Wennberg består av pappa Jörgen, mamma Louise och barnen Alex och Inez. De håller som bäst på att acklimatisera sig till livet på land och allt vad det för med sig i form av skola, arbete och aktiviteter. Solen skiner. Alex och Inez vinkar glatt in i kameran och säger hej för att därefter snabbt springa vidare. Jörgen och Louise avlöser varandra. Hur återberättar man fyra år av upplevelser från världens alla hörn på ett par sidor? Det går förstås inte. Men som pusselbitar faller historierna sakta men säkert på plats och skapar en bild av hur det är att segla jorden runt med familjen.

Jörgen har en lång kappseglingskarriär bakom sig med bland annat 35 Gotland Runt på meritlistan. Tanken att segla över Atlanten hade slagit honom tidigare, men det hade aldrig blivit av. Louise började smida långseglarplaner efter en uppenbarelse i Mindelo på Sāo Vicente, Kap Verde.

– Jag satt och såg på alla båtar med olika nationsflaggor när det slog mig: ”Det är så här man skall upptäcka världen, på egen köl. En dag skall jag också segla runt jorden.” Ganska snart därefter träffades Jörgen och Louise och snart gjorde också barnen Alex och Inez entré.

I samma veva som Jörgen gick i pension emigrerade familjen till Portugal. Ämnet segling kom på tal. Initialt skulle projektet spänna över ett år. Tanken var att segla över Atlanten med ARC:en, spendera en säsong i Karibien för att sedan segla tillbaka hem till Europa våren därpå. Väl på plats i Las Palmas och i full färd med att förbereda överseglingen gick de på några seminarier, varav ett handlade om att segla runt jorden.

– Det var här någonstans som polletten trillade ner, berättar Louise. Jag vände mig till Jörgen och sa: ”Det här med Atlanten i all ära men varför inte göra något större utav det hela”. Han svarade: ”Låt oss nu segla över den här lilla pölen först, så får vi se vad du känner efter det.”

WORLD ARC

Seglingen över Atlanten gick bra och efter det var steget att fortsätta resan inte så stort.

– Hela den mentala förberedelsen var redan avklarad, säger Jörgen.

Återigen valde paret att segla i organiserad form, med World ARC (samma organisation som arrangerade resan över Atlanten), ett upplägg som både Jörgen och Louise höjer till skyarna.

World ARC tar cirka 15 månader att genomföra. Den största vinsten med den här typen av organiserat rally enligt familjen Wennberg är, utöver all hjälp och expertis, gemenskapen med de andra deltagarna.

– Atlantic Rally for Cruisers är en säkerhets- / eskadertävling och det märks, berättar Jörgen och fortsätter: I varje detalj får du som seglare goda instruktioner och stöttning vilket ger en enorm trygghet. Det var viktigt för oss, vi gav oss ändå iväg med två små barn.

Samma resonemang har präglat rallyt runt jorden. Vi tog också ISAF:s säkerhetsutbildning. Jag har havskappseglat sedan 1973 och varit en stor idiot som inte gjort det tidigare.

Anmälningsavgiften till World ARC kan verka hög men både Jörgen och Louise tycker att man får oerhört mycket för pengarna, inte bara praktiska ting som material, guidning och service utan också mjuka värden.

– Det är en väl värd investering, säger Jörgen och fortsätter:

– Inte minst på grund av säkerheten ute på sjön men också iland. Det är den största reservdelsflottan som finns därute, för att inte nämna all hjälp och expertis. Det skulle vi inte vilja vara utan. Man får också vänner för livet som man delar något väldigt speciellt med.

World ARC sträcker sig över 15 månader, från januari ena året till april nästa. Wennbergs valde att dela upp resan i två omgångar.

– Vi körde första halvan, från januari till juni från Saint Lucia till Fiji, där båten fick ligga på land ett år, berättar Louise och fortsätter: Alex och Inez var ganska små när vi gav oss iväg, fem respektive tre år gamla. På så sätt kunde vi varva båtlivet med skolgång och samtidigt ge dem en chans att bli ett år äldre och större möjlighet att skapa sina egna minnen.

”Jörgen är sedan 70-talet medlem i KSSS. Båten Take-Off är registrerad i klubben och dekorerad med traditionsenlig KSSS-dekal.”

Mor och far Wennberg får ofta frågan ”hur det har gått med barnen” och föräldrarna säger med eftertryck att det har varit det absolut minsta problemet.

– Barnen har anpassat sig i alla lägen. De är väldigt öppna och jag tror att det har att göra med resan och alla upplevelser, säger Louise och fortsätter:

– Det har inte funnits tid till att vara blyg. Så fort vi kom i land gick barnen ut på jakt efter andra barnbåtar och hittar man kompisar gäller det att leka och passa på. En utav de största överraskningarna på den här resan är att barnen har lärt sig flytande engelska bara genom att leka med andra barn.

Skolgången har de till största delen skött ute på havet.

– De två första dagarna gör vi ingenting för att anpassa oss till havsmiljön, berättar Louise. Det tar två till tre dagar att gunga in sig.

Vi börjar prata smultronställen och hamnar omedelbart i Stilla Havet.

– Det är ett otroligt vackert område med lite folk och fantastiska havsnaturupplevelser. Man ligger nästan alltid på svaj. Vattnet är kristallklart och sikten kring 50 meter. I Fakavara, Franska Polynesien, snorklade vi in och ut med strömmen och det är helt magiskt att glida med fyra knop över blommande, frisk korall, berättar Jörgen. Louise tillägger:

– Vid ett tillfälle räknade Inez till 22 stycken revhajar.

San Blas ett spännande område på fyra- femhundra öar i bukten utanför Panamakanalen. Andra halvan av resan var också kul med länder som Australien, Sydafrika och Brasilien, men där handlade det mer om upplevelser på land än på vattnet, berättar Jörgen.

Den största utmaningen är inte alls som många tror vädret, utan allt som går sönder ombord.

– Vi hade alltid en lång lista på grejer som måste fixas när vi kom fram till hamn. Och vi var inte ensamma. Det spelar ingen roll vilken båt man seglar, alla möts av liknande utmaningar. Alla båtar pratar om ”listan” och om den är tre, fyra eller fem dagar lång, säger Jörgen. Louise fortsätter:

– Samtidigt skall man komma ihåg att vi har seglat 35000 distans. Dessutom nästan alltid på samma bog. Det är klart att det blir slitage. Det är en utmanande miljö med mycket sol och salt. Rostblödande skruvar / ärjade NMEA-kablar / trissor / styrvarjar mm har man bytt några stycken, tillägger Jörgen och fortsätter:

– Då är det bra att ha en person på land som kan ta emot ett telefonsamtal från havet och skicka prylarna till nästa hamn. Det mesta löser sig, även om man befinner sig på Lombok.

Det är ingen tvekan om att både Jörgen och Louise ser tillbaka på åren till havs med stor glädje och tacksamhet. Gång på gång deklarerar de att ”det där första steget inte behöver vara så stort” och när väl det är avklarat är det ganska lätt att ta nästa.

– Vi seglar medvind runt jorden, vi har ett team på plats när vi kommer fram som hjälper till med incheckning och andra praktikaliteter, säger Jörgen och fortsätter:

– Många har långt ifrån den bakgrunden som vi har, men ger sig ändå iväg. De seglar kanske inte spinnaker 12 dygn på raken som vi gjorde, men tuffar på i en trivsam lunk med storsegel och spirad fock. Louise fyller i:

– Man behöver förstås planera sin ekonomi. Det är nog ofta det som hindrar folk. Mitt tips är att utgå från rådande förutsättningar och att våga sätta ett datum. Planerar man långt i förväg så kommer det att fungera.

Även om de närmsta framtidsplanerna utspelar sig på land är familjen långt ifrån klar med livet till sjöss.

– Vi har fått mersmak. Absolut. Vi planerar för nästa avfärd som skall bli av innan barnen är alltför stora, säger Louise. Vi vill ge dem ytterligare upplevelser när de är lite större och själva kan bidra till seglingen, vara mer delaktiga och samla på sig upplevelser och starka minnen för livet.

Vi avslutar med att fråga vad som är det bästa med en långseglats och båda säger i mun på varandra: Att få vara med familjen dygnet runt.

– Vi kan berätta om de mest exotiska platserna på jorden vi har varit på men skall man plocka en grej är det mest värdefulla tiden tillsammans med barnen. Det är den största gåvan man kan ge sig själv.

Vill du torrsegla runt jorden med familjen Wennberg går du in på bloggen www.blog.mailasail.com/takeoff.

Text Search Magazine

Foto Familjen Wennberg

Top