Det finns ingenting bättre än att höra om våra optimistseglares framgångar. I följande text berättar coacherna Hugo och Calle om EM i lagsegling. 

Nu har vi som varit i Italien och seglat Europeiska Mästerskapen i lagsegling ”landat” hemma i Sverige igen efter en härlig vecka med bara lagsegling. Vi som reste dit var Coach Hugo Westberg, Coach Calle Leuckfeld, seglarna Selma Hård, Julia Leuckfeld, Tom Sigfrid och Wille Dahlberg. Lag EM går, enligt modern tradition, på Lego di Ledro. Det är en liten sjö i närheten av den största seglingsarenan i Europa, Gardasjön. Ledrosjön ligger uppe i bergen och är ett lugnare alternativ för främst icke-seglare, men varje år på senare tid har EM i lagsegling gått av stapeln just där på grund av de lätta vindarna som gör det perfekt för lagsegling. 

Prognosen veckorna och dagarna inför avfärd gav inte något vidare hopp om skönt sommarväder, men när vi landade på Bergamo flygplats var det coach Hugo Westberg som hade kommit ut segrande med shorts och t-shirt och inte coach Calle Leuckfeld som såg ut att komma från en klassiskt härlig svensk sommardag i chinos och hoodie. Från flygplatsen hade den ansvarige för regattan ordnat en minibuss med chaufför åt oss för att ta laget till hotellet i Ledro. En minibuss där ACn inte verkade vilja samarbeta i 30 graders värmen var inte precis det vi hade önskat, men ändå en mycket trevlig gest av klubben som ordnar regattan, Associazione Vela Lago di Ledro. 

Vägen som går från Bergamo flygplats till Ledro tar en oundvikligen längs med hela Gardasjön, en mycket vacker biltur. Under bilresan smiddes det planer om att hyra trampbåtar och trampa ut till ett gömt vattenfall på Gardasjön... Vi kom iallafall fram till Ledrosjön på eftermiddagen och ett beslut togs ganska snabbt att högst upp på agendan var att bada. Hela laget gick därför till stranden, men Tom och Wille spanade direkt in vindsurfingbrädor på sjön och ville gå och hyra brädor och ta en surf. Vi andra badade, hann ta en glass på stan och gå tillbaka till stranden utan att de båda ens hade tanke på att komma in. Tre gick därför hemåt för att vila medan Hugo stannade kvar och höll ett öga på killarna. När de väl tog sig in till stranden igen fick de båda höra hur mycket sämre engelska en italienare har när han är arg. Kan möjligtvis vara för att någon hyr hans prylar i en timme men sträcker ut den timmen med... en timme ungefär. Men, det var väldigt roligt för Hugo som stod och log på sidan. 

Nästa dag tog vi vår planerade dagstur till Gardasjön och hyrde trampbåtar som planerat. Trettio minuters trampande tog oss till ett övergivet hotell vid bergsväggen, där det även finns en grotta med ett kallt vattenfall inuti. Det var det lilla äventyret på trampbåtarna, en väldigt rolig dag som toppades av med god lunch på Leon D’oro, glass på Eta Beta och promenad i Riva del Garda. Tillbaka i Ledro och det var dags för en vilopaus innan invigningen. Vi gjorde oss i ordning, satte på oss våra finaste Team Sweden kläder och gick till fotbollsplanen där invigningen hölls och vi skulle hänga flera kvällar senare. Invigningen var sansad, mycket på grund av COVID-19 vill jag tro, men ändå pompa och ståt att ha med en orkester och Borgmästare för staden för att välkomna oss alla dit. Alla lag fick sin egen bänk, och i slutet fick alla länder gå upp och presentera teamet för de andra. De hyllade staden, tävlingsledningen och hedrade en eldsjäl inom optimistklassen som har gått bort. 

Nästa dag var det dags för race. Vi började med en ”match” som vi under tiden kallade det, mot Ryssland. En mycket tight match som vi kom segrande ur. Sedan match mot Finland, och där fick vi tidigt känna på hur kostsamt det är att få fleratlet rödflagg (tvåsvängsstraff) i ett race. Vi avslutade första dagen med 5 vinster och 2 förluster. Andra dagen, med likadant väder igen, gjorde vi bra ifrån oss. Den dagen avslutade vi med ett resultat på 11 vinster och tre förluster totalt sett på första Round Robin. Nu ska vi berätta för er, hur stolta vi coacher var då andra coacher nämnde Sverige som ett av de absolut bästa lagseglingstekniska lagen på regattan. Lago di Ledro är knappast känt för sin hårda vind, det var aldrig över 4 m/s, men ändå kunde vi som var bland de tyngsta lagen hänga med i matcher på grund av bra manövrar som hjälper lagkompisar att segla förbi. Om matcher inte avgjordes på halvvindar där vi var väldigt bra, avgjorde vi på sista kryssen där det svenska laget knöt ihop säcken snyggt flera gånger de första två dagarna. 

Efter Round Robin 1 där alla möter alla en gång, delas lagen upp i två serier. Här, i Round Robin 2, seglar topp 8 i en serie och de andra seglar en annan. Där seglar alla mot varandra i sin egen serie en gång till, och varje vinst där är värd 1,5 poäng nu istället för 1p i första RR. De som avslutar RR2 i topp fyra kommer till semifinalerna som leder till finalen och ja, ni fattar. Efter RR1, med 11-3 i resultatet, låg vi delad tvåa med Italien. Två poäng bakom Spanien och ett poäng före Ryssland. 

RR2 började sent på andra dagen av segling. Efter en tid med omräkningar och protestförhandlingar beslutade sig Race Commite för att starta igång RR2 istället för att vänta med det till nästa dag. Här stapplade vi ut ur viloläge och kom inte upp i nivå. Ingen koncentration och därför för mycket straff på oss istället för de andra. Vi inledde med två förluster i RR2, och i en serie med bättre lag och högre poäng för vinster så tappade vi ett bra försprång och det blev ett tungt avslut på en annars väldigt bra dag. 

Dag 3, RR2 körs vidare och vi kan inte skaka av oss stressen från att alla andra tar ikapp. Snack om ”måste vinna nästa match”, ”dom här borde vi slå” och ”om vi slår dom här är vi vidare” hjälper inte förberedelserna inför ett race. Det fokuserades inte på land på rätt saker utan vi bearbetade alla race vi hade kört istället för att lita på träningen och lita på klassen vi hade visat tidigare på regattan. Tredje dagen fick vi stryk i många matcher, 1 vinst, 6 förluster. Det gjorde att vi tappade från en andraplats till en 8e plats under en dag. Dag 4 kördes på så sätt att vinnaren av den sämre serien, plats 9-15, kommer upp till den övre serien där platserna 5-9 ska placeras ut. Vidare körs semifinaler och finaler för de fyra bästa. I den här nya serien nollställs poäng, så vi hade alltså chans att komma femma om vi bara seglade som vi hade gjort tidigare. Istället satt det hjärnspöken kvar och vi slutade regattan på en 8e plats med 1 vinst och 3 förluster sista dagen. 

I semifinal möttes Spanien-Kroatien och Italien-Ryssland. Flera i det svenska laget hade blivit bekanta med ryssarna och spanjorerna så det hejades på från sidan av oss. Efter vårt uttåg var det lite bitter stämning en stund men det gick förbi och vi var snabbt tillbaka på fötterna igen. Vi hade bäst stämning av alla lag, än en gång. Tyvärr förlorade Ryssland mot Italien, men i final möttes Spanien och Italien. Spanien korades som segrare efter tre nagelbitande matcher, de var värdiga vinnare. Inne på land fick alla ta det lugnt, socialisera och byta kläder med andra nationer innan det senare var dags för prisutdelning. På prisutdelningen tackades flera personer, men en person alla klappade lite extra för var den härligt excentriska domaren Chris Atkins, som efter varje dags seglingar OCH inför hade genomgång av regler, strategier och allmänna tips om lagsegling. Alla tyckte om Chris, så han förtjänade de extra applåderna. Efter prisutdelningen var det dags för den avslutande fotbollsmatchen. Den kvällen möttes spanjorer, belgare, britter, danskar och vi svenskar på fotbollsplanen för att ha skoj sista kvällen. Efter det bjöd spanjorerna in oss på middag och vi åt en trevlig måltid med vinnarna. Dagen efter var det upp och hoppa kl 02:45 som gällde för att hinna med flyget hem, vilket vi gjorde. 

Det här mästerskapet har visat vilka kunskaper och vilka brister vi har som lag och som tränare. Det var väldigt tydligt vad andra lag gjorde bättre än oss och vad vi främst gjorde bättre mestadels av tiden än de andra. Vi kunde, trötta och slitna efter veckan, iallafall konstatera att det har varit den mest lärorika resan vi har gjort. Och därtill mycket rolig med många fantastiska människor i laget. Vilken grym grupp av seglare och människor vi coacher har fått handskas med! 

Bästa Seglarhälsningar, Hugo och Calle