Resereportage SYDAFRIKA 07/08

Posted on December 28, 2008 @ 19:41:52
Posted by: Admin

Ännu en gång var det dags för en vintersäsong i Sydafrika. Den nionde december knödde vi ner våra ben mellan flygstolarna för att fly bort från kylan och det dagliga arbetet… Förväntningarna var höga och vi såg verkligen fram emot att spendera de tre kommande månaderna i Kapstaden.

Vår resa startade bra, kanske för bra. Vid incheckningen lyckades vi få med våra vindsurfingväskor på cirka 200 kilo gratis och firade av med en öl vid gaten. David satt och berättade en skröna om hur han och kompisen Fredrik Bengtsson föregående år hade suttit vid gaten och spenderat en eller två timmar i baren då deras namn ropades upp i högtalaren och de blev tvungna att springa ner till incheckningen och packa om allt. Skönt att allt gick bra den här gången tänkte vi precis som vi hörde ”Nina Stjärnberg” i högtalaren. Med lätt panik och starka deja-vu känslor gick vi bort till informationen för att få vår dom. Det visade sig dock ”bara” att kvinnan i sällskapet hade glömt sin plånbok på caféet!

Väl framme i Sydafrika mötte biluthyrningsfirman upp oss på flygplatsen. Vi hade förbeställt en mysig VW-bubbla. Vi insåg snabbt att bilen besatt förträffliga egenskaper, nackskydden var bortmonterade och därmed ingen risk för wiplash-skador, vid krock hade nacken gått på direkten. Bilen var dessutom utrustad med bälten Modell Äldre, som hade funkat lika bra som hängsnaror. I förmån för fart hade även backspeglarna tagits bort. I övrigt höll bilen lika goda standard i allt! Efter nån ”sydafrikansk timme”, ca fyra timmar på bilfirman, kunde vi bege oss till vårt nya hem. En superfin lägenhet med balkong och havsutsikt, perfekt placerad mellan de populäraste vågspotsen så att vi kunde ha koll på vinden och vågorna. Semestern började med ett lågtryck och vindstilla väder, men vi var väl förberedda med vågsurfingbrädor och fick några fina vågsurfingdagar. På tredje dagen fick vi äntligen plocka fram våra vindsurfinggrejor, F2 Rebels och 4,2 och 3,7 North sails ICE, och stack ut i Sunsets härliga vågor. Det laddades friskt men resultatet var väl lite si och så efter några månaders uppehåll. De kommande veckorna var det få dagar med riktigt bra vågor och vi var tvungna att utnyttja de dagar som gavs vilket resulterade i en hel del bilkörning till andra surfspots längre bort.

De ställen som man ofta seglar på är Sunset (där blåser det i regel först och där är det bäst vågridning), ”Sjön” (freestylesegling vid vågfattiga dagar), Big Bay (tysk gryta med bra hoppvågor) och Langebaan (10 mil bort men ändå favoritstället för freestyle). Trots att vågorna inte var de bästa fick vi många surfdagar då det blåste nästan varje dag, antingen bjöds det på freestyle, vågsegling eller vågsurfing. Vi upptäckte snart att vågsurfingen blev ett bra komplement till vindsurfing i vågor och att det hjälpte oss att använda vågorna på ett bättre sätt. En nästan lika stor del av resan som vindsurfingen är livet runt omkring med alla surfkompisarna. På dagarna surfar vi tillsammans och på kvällarna grillar vi och tar en bärs. Givetvis blir det mycket surfsnack och teorierna är många om hur olika trick ska utföras, särskilt när man har varit och -ätit sushi och druckit vin ”så mycket du vill för 100 spänn”. Med en blandad skara människor från alla delar av Sverige, och med våra olikheter till trots, knyts vi alla samman i vårt gemensamma intresse, vindsurfingen. Inget går upp emot ett glatt gäng som laddar hårt på vattnet och peppar varandra att ge järnet. Många är duktiga och tränar hårt vilket motiverar oss att också träna. Sedan finns det en hel del europeiska vindsurfare som är skitduktiga och därför är Sydafrika ett så bra ställe att åka till för att utvecklas. Det finns hur mycket som helst att hitta på inom en timmas biltur runt Kapstaden. Det mesta kostar pengar men mycket är billigt och det finns sköna miljöer att svassa runt i. Med hjälp av stockholmsparet Shirin och Jonas lärde vi oss att studera vingårdarna i Constantia och deras gourmetkök. Den vackra klippiga havsvägen längs Kapstaden och dess barer och stränder undersöktes flertalet gånger under vindstilla och varma dagar. Vi passade även på att ge oss ut i Sydafrikas djurliv. Vi kollade in pingvinerna i Simonstown och tog även en båttur ut till Seal Island, en liten ö där 40 000 sälar håller till under sommaren och där Discovery filmar flertalet av sina Vithajsfilmer. Från Simonstown kan man även åka på vithajssafari men till ett dyrt pris. Vi gjorde budgetvarianten och åkte på sälsafari och hoppades ändå på att få se den varelse som vi inte vill träffa på när vi surfar. Till vår stora glädje dök det upp en ”baby-vithaj” på 3.5 meter precis vid båten och vi kunde inte tro våra ögon! Äntligen rullade stora set vågor på fyra meter in längs kusten och det såg ut som att vi hade en fin vågperiod framför oss! Det var detta vi hade längtat efter. Nu började vi känna igen Sydafrika och ingen ville längre sitta framför kameran… Vi seglade tills händerna blödde och kände att utvecklingen tog fart. Vi blev bara mer och mer sugna på att segla då det fortsatte att vara bra förhållanden, fler och fler trick satt där de skulle. Tyvärr har allt sitt slut och vi började få lite panik när vi insåg att vi snart skulle åka hem igen. Det blir lätt en vardag då man bara surfar, äter gott och gör vad man vill men nu var det dags att åka hem till jobb och Sverige.

Alla resor har sina ups and downs och även på denna blev det en och annan bock i skadelistan! Vi drabbades av näst intill dödliga förkylningar, ögoninfektion och diverse stukade fingrar, händer och fötter samt söndervridna knän. Men vad gör man inte för att få surfa i bra förhållanden fastän man är skadad? Det gick åt en del sporttejp kan man säga…

Av: Nina Edlund Tjernberg S-165 och David Kruse S-57

COMMENT